Heinrich von Zeissberg
Heinrich Ritter von Zeissberg, född 8 juli 1839 i Wien, död där 27 maj 1899, var en österrikisk historiker.
| Heinrich von Zeißberg | |
2.jpg) | |
| Född | 8 juli 1839[1] Wien[1] |
|---|---|
| Död | 27 maj 1899[2] (59 år) Wien[3] |
| Begravd | Hietzings begravningsplats[4] kartor |
| Medborgare i | Österrike |
| Utbildad vid | Lvivs universitet  |
| Sysselsättning | Bibliotekarie, universitetslärare, historiker[1], författare[5] |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Innsbrucks universitet Lvivs universitet |
| Redigera Wikidata | |
Zeissberg blev professor i historia i Lemberg 1865, i Innsbruck 1871 och i Wien 1872, var föreståndare för institutet för österrikisk hävdaforskning 1891-96 samt från 1896 hovråd och direktor för kejserliga hovbiblioteket. Zeissberg adlades 1874. Han tog 1897 avsked från sin professur.
Zeissberg skrev en mängd avhandlingar rörande Österrikes och Polens historia. Särskilt kan nämnas det prisbelönta arbetet Die polnische Geschichtschreibung des Mittelalters (1873), Belgien unter der Generalstatthalterschaft Erzherzog Carls, 1793, 1794 (tre band, 1893-94) och Erzherzog Carl von Oesterreich (1895, ofullbordat). Han fortsatte utgivningen av Alfred von Vivenots "Quellen zur Geschichte der deutschen Kaiserpolitik Österreichs während der französischen Revolutionskriege" (band 3-5, 1882-90) och blev medarbetare i det av kronprins Rudolf, vars lärare i historia han varit, igångsatta verket "Österreich-ungarische Monarchie in Wort und Bild" (1886 och senare).
Källor redigera
- Zeissberg, Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter redigera
- ^ [a b c] Zeißberg, Heinrich Ritter von, vol. 59, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 292.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.friedhoefewien.at .[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]