Heiko Braak

tysk anatom, patolog och neurolog

Heiko Braak, född 1937, är en tysk anatom och patolog. Braak föddes i Kiel, Schleswig-Holstein, och studerade medicin i Hamburg, Berlin och Kiel. Han är professor emeritus vid Institutionen för klinisk neuroanatomi, Johann Wolfgang Goethe-universitetet, Frankfurt am Main.

Heiko Braak
Född16 juni 1937 (86 år)
Kiel[1]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidKiels universitet
SysselsättningNeurolog, patolog, anatom, universitetslärare, iktyolog
ArbetsgivareJohann Wolfgang Goethe-Universität
Ulms universitet
Utmärkelser
Bengt Winblad Lifetime Achievement Award in Alzheimer’s Disease Research (1998)
Alzheimer-Forschungspreis (2016)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset
Redigera Wikidata

Braaks forskning rörde inledningsvis det centrala nervsystemets anatomi hos broskfiskar. Han beskrev en tidigare okänd struktur i botten av mellanhjärnan hos havsmusen Chimaera monstrosa, som han kallade ‘organon vasculare praeopticum’[2]. Vidare beskrevs neurohypofyskomplexet hos blåkäxan, Etmopterus spinax.[3]

Braaks forskning har därefter inriktats mot människans nervsystem, dess strukturella uppbyggnad och patologi, i synnerhet med avseende på neurodegenerativa processer i hjärnbarken.

Braak har lämnat väsentliga bidrag till förståelsen av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Han införde en indelning av Alzheimers sjukdom i sex patoanatomiska skeden, sedermera kallade "Braakskeden", som klargör hur de s.k. neurofibrillära förändringarna sprids från avgränsade delar av det limbiska systemet till högre associationsfält i hjärnbarken.[4] En motsvarande skedesindelning har utarbetats för de patoanatomiska förändringarna vid idiopatisk Parkinsons sjukdom.[5]

Braak beskrev de patologiska förändringarna i hjärnan vid korndemens (eng. argyrophilic grain disease; ty. Silberkornkrankheit), en tidigare okänd form av senil demens.[6]

Nyligen lanserade Braak och hans medarbetare en "dubbelträffshypotes" om orsaken till Parkinsons sjukdom, enligt vilken ett okänt virus antas tränga in i nervsystemet genom såväl näs- och tarmslemhinnan och därigenom efterhand når det centrala nervsystemet, med en neurodegenerativ process som följd.[7]

Braak är son till filologen Ivo Braak (1906–1991), en framstående kännare av plattyska, och bror till teaterregissören Kai Braak.

Referenser redigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Braak H. (1963). Das Ependym der Hirnventrikel von Chimaera monstrosa (mit besonderer Berücksichtigung des Organon vasculare praeopticum). Zeitschrift für Zellforschung und Mikroskopische Anatomie, 60, 582-608.
  3. ^ Braak H. (1962). Über die Gestalt des neurosekretorischen Zwischenhirn-Hypophysen-Systems von Spinax niger. Zeitschrift für Zellforschung und Mikroskopische Anatomie, 58, 265-276.
  4. ^ Braak H and Braak E. (1991). Neuropathological stageing [sic] of Alzheimer-related changes. Acta Neuropathologica (Berlin), 82, 239–259,
  5. ^ Braak H, Ghebremedhin E, Rüb U, Bratzke H, Del Tredici K. (2004). Stages in the development of Parkinson’s disease-related pathology. Cell and Tissue Research, 318, 121–134.
  6. ^ Braak H and Braak E. (1987). Argyrophilic grains: characteristic pathology of cerebral cortex in cases of adult onset dementia without Alzheimer changes. Neuroscience Letters, 76, 124-127.
  7. ^ Hawkes CH, Del Tredici K and Braak H. (2007). Review: Parkinson’s disease: a dual-hit hypothesis. Neuropathology and Applied Neurobiology, 33, 599–614.