Hartertsångare
Hartertsångare[2] (Phylloscopus goodsoni) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för södra Kina. Fram tills nyligen behandlades den som en del av mindre kronsångare.
| Hartertsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Lövsångare Phylloscopidae |
| Släkte | Phylloscopus |
| Art | Hartertsångare P. goodsoni |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phylloscopus goodsoni | |
| Auktor | Hartert, 1910 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte redigera
Hartertsångaren är en medelstor (10,5–12 cm) och tydligt tecknad lövsångare. Ovansidan är bjärt olivgrön med ett brett gult ögonbrynsstreck och vit buk med gul anstrykning. Hjässband och relativt bred näbb med orange längst in skiljer den från likstora nordsångaren och drillsångaren.[4]
Den skiljer sig från nära släktingen mindre kronsångare genom tydligare blekgult bröst och mindre inslag av vitt i stjärten. Mycket lika claudiasångaren har än mindre vitt i stjärten och är mer vitaktig på undersida och ögonbrynsstreck. Hartertsångaren skiljer sig också i beteende genom att knycka med vingarna en i taget (claudiasångaren och mindre kronsångaren knycker med vingarna synkront).[4]
Den behagliga och ljusa sången återges i engelsk litteratur som "wit-wichichew-wichichew-wichichew”, medan läten beskrivs som ett dämpat "wit" eller "wichichew".[4]
Utbredning och systematik redigera
Hartertsångaren är endemisk för södra Kina. Den delas upp i två underarter med följande utbredningsområde:[3]
- Phylloscopus goodsoni goodsoni – övervintrar på Hainan, häckningsområde är ännu okänt
- Phylloscopus goodsoni fokiensis – förekommer i södra Kina (västra Hubei, Guizhou, Guangxi, nordvästra Fujian och Anhui)
Artstatus redigera
Tidigare betraktades den som underart till mindre kronsångare (P. reguloides) men urskiljs numera som egen art efter studier som visar på både genetiska skillnader[5] och skillnader i läten[6].
Släktestillhörighet redigera
DNA-studier[7] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland hartertsångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][8], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra hartertsångare till ett expanderat Seicercus[9].
Familjetillhörighet redigera
Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[10] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Namn redigera
Fågelns svenska namn hedrar Ernst Hartert som beskrev taxonet 1910. Det vetenskapliga namnet goodsoni hedrar ornitologen Arthur Thomas Goodson (1873-1931), verksam vid Tring Museum 1893-1931.[11]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus goodsoni Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ [a b c] del Hoyo, J., N. Collar, D. A. Christie, and G. M. Kirwan (2020). Hartert's Leaf Warbler (Phylloscopus goodsoni), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.harlew1.01
- ^ Olsson, U., Alström, P., Ericson, P.G.P. & Sundberg, P. (2005) Non-monophyletic taxa and cryptic species: evidence from a molecular phylogeny of leaf-warblers (Phylloscopus, Aves). Mol. Phylogenet. Evol. 36(2): 261–276.
- ^ Päckert, M., Blume, C., Sun, Y.-H., Wei, L. & Martens, J. (2009) Acoustic differentiation reflects mitochondrial lineages in Blyth’s Leaf Warbler and White-tailed Leaf Warbler complexes (Aves: Phylloscopus reguloides, Phylloscopus davisoni). Biol. J. Linn. Soc. 96(3): 584–600
- ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:.
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om hartertsångare.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.