Harmångers socken
Harmångers socken i Hälsingland ingår sedan 1974 i Nordanstigs kommun och motsvarar från 2016 Harmångers distrikt.
| Harmångers socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Kommun | Nordanstigs kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 138 kvadratkilometer |
| Upphov till | Harmångers kommun Harmångers församling |
| Motsvarar | Harmångers distrikt |
| Tingslag | Norra Hälsinglands domsagas tingslag (–) Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag (–) Bergsjö tingslag (–) |
| Karta | |
  Harmångers sockens läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinater | 61°55′35″N 17°13′18″Ö / 61.92638889°N 17.22166667°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2409 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Harmångers distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 137,70 kvadratkilometer, varav 121,90 land.[1] År 2000 fanns här 2 464 invånare.[2] Tätorterna Stocka och Strömsbruk samt tätorten och kyrkbyn Harmånger med sockenkyrkan Harmångers kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Harmångers socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harmångers församling och för de borgerliga frågorna bildades Harmångers landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Nordanstigs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Harmånger-Jättendals församling, som 2019 uppgick i Nordanstigskustens församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Harmånger, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[4][5]
Geografi redigera
Harmångers socken ligger vid kusten norr om Hudiksvall kring Storsjön och Harmångersån. Socknen har dalgångsbygd vid vattendragen och kuperad skogsbygd däromkring med höjder som i Glavsberget i sydväst når 186 meter över havet.[6][7][1]
Området genomkorsas av europaväg 4 samt av Ostkustbanan.
Längst i väster ligger byn Vattlång och sjön Vattlångssjön (59,8 m ö.h.). Vid Storsjön i nordväst ligger byn Hånick. Längs europaväg 4s sträckning genom sockenen ligger byarna Vattrång samt Harmånger kyrkby. Vid Bottenhavskusten ligger Stocka och Strömsbruk. Harmrångsåns forsar har varit kraftkälla till Forsa kraftstation Ströms sulfitfabrik och Stocka sågverk.
Historik redigera
Från stenåldern finns boplatser och från bronsåldern cirka 50 gravrösen. Från järnåldern finns cirka 60 gravhögar och en fornborg på Borgön i Storsjön. En silverskatt med vikingatida halsringar och spännen har påträffats på en holme i Kyrksjön.[6][7][8][9]
Norra Hälsinglands Järnväg hade flera stationer i socknen. Järnvägen lades ner 1962.
År 1928 hade Harmångers socken 1536 hektar åker och 8937 hektar skogs- och hagmark.[10]
Namnet redigera
Namnet (1344 Harmanger) innehåller efterleden anger, 'havsvik' syftande på den vik av vilken Kyrksjön och Harmångersån är rester. Förleden kan innehålla ett ånamn Harm(a) syftande på Harmångersån och där namnet kan vara bildat av harm, '(lösrivet)block, sten' syftande på den stenrika fåran vid Storsjön.[11][7]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Harmångers socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 696 | |||
| 1760 | 765 | |||
| 1769 | 820 | |||
| 1780 | 846 | |||
| 1790 | 925 | |||
| 1800 | 941 | |||
| 1810 | 1 036 | |||
| 1820 | 1 141 | |||
| 1830 | 1 242 | |||
| 1840 | 1 290 | |||
| 1850 | 1 330 | |||
| 1860 | 1 415 | |||
| 1870 | 1 725 | |||
| 1880 | 2 125 | |||
| 1890 | 2 430 | |||
| 1900 | 2 712 | |||
| 1910 | 2 917 | |||
| 1920 | 3 008 | |||
| 1930 | 3 214 | |||
| 1940 | 3 299 | |||
| 1950 | 3 211 | |||
| 1960 | 3 062 | |||
| 1970 | 2 831 | |||
| 1980 | 3 086 | |||
| 1990 | 2 854 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Harmånger socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Harmånger socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Norrlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Harmångers socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Harmångers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Nordisk familjebok, 3:e upplagan, band 9, 1928
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning redigera
- Bohjort, V.; Vattlång i dåtid och nutid, Eget förlag, Ilsbo, 1985, LIBRIS-id 514183
- Hembygden, Harmångers hembygdsförenings årsskrift, 1946-, Harmånger, ISSN 0281-4811, LIBRIS-id 3616750
- Lingman, John; PM angående bandelen Bergsjö-Harmånger, Kommunikationsdepartementet, Stockholm, 1958, LIBRIS-id 2843110
- Svensson, Per Olof; Harmångers socken - En hembygdsskildring, Skolrådet, Harmånger, 1930, LIBRIS-id 1335693
- Svensson, Per Olof; Harmångers storkommun - En hembygdsskildring till folkskolans tjänst, Harmångers folkskolstyrelse, 1952, LIBRIS-id 1467719
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Harmångers socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Harmångers socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.