Harald Millgård
Harald Olof Millgård (folkbokförd Millgårdh), född 16 april 1912 i Åre församling, Jämtlands län, död 20 december 1991 i Stora Tuna kyrkobokföringsdistrikt, Borlänge kommun, Kopparbergs län[1], var en svensk flygjournalist, författare, sportflygare, fotograf och målare[2].
| Harald Millgård | |
 | |
| Född | 16 april 1912 Åre, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 december 1991 (79 år) Stora Tuna socken, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist, pilot, fotograf, författare, målare |
| Redigera Wikidata | |
Han var son till Johan Millgårdh och Karin Gustava Andersson. Millgård anställdes som journalist vid Södra Dalarnes Tidning 1937. Tillsammans med Ville Sundin startade han tidskriften Dala-flyg 1938 och 1939 startade han den egna tidskriften Sport-flyg[3] som utgavs i Falun men tidskriften blev kortlivad på grund av andra världskrigets utbrott och endast ett nummer nådde marknaden.
Han gjorde ett nytt försök som flygjournalist 1940 när han blev redaktionssekreterare och senare redaktör för tidskriften Flyg tidningen, allt om flygning och flygare som utgavs i Malmö 1939-1942[5]. I slutet av 1942 fick Bonniers ägda tidskriften Flygning-Flygpost utgivningsbeviset för namnet Flyg och Flyg tidningen tvingades byta namn till Svensk Flygtidnig[6] där han fortsatte som redaktör. Tidningen bytte åter namn 1946 till Nordiska flygtidningen, den internordiska tidskriften för motorflyg som utgavs 1946-1948[7]. När tidskriften upphörde skrev han artiklar i flera olika dags- och veckopresstidningar under olika signaturer (några av de kända och bekräftade signaturer han använde är Pro Mille och Mille). Han arbetade även som spökskrivare och medförfattare i flera av bokförlaget Allhems flygböcker samt i bokserien Ett år i luften som utgavs av flera olika förlag genom åren och i några årgångar av Segelflygets årsbok. Som fast skribent medverkade han i Flygrevyn, I alla väder Borlänge Tidning, Segelflygsport samt Bygd och natur. Förutom rena reportagebilder till de artiklar han skrev för olika tidningar utförde han rena fotouppdrag till Allhems specialböker över landsdelar, konstnärslexikonet samt Slott och herresäten. Som sportflygare sysslade han med segelflyg och motorflyg där han ofta var verksam som bogserpilot.
När Peter Riedel som var flygattaché vid tyska ambassaden i Stockholm fick ta del av dokument som beskrev förintelsen vid koncentrationslägren blev han förfärad av det han fick läsa och han överlämnade kopior av dokumenten till den amerikanska underrättelsetjänsten OSS i Stockholm. En god vän till Riedel förrådde honom och med hjälp av Millgård gick han under jorden i Sverige. När sedan Riedel fängslades och blev utvisad av de svenska myndigheterna blev bland annat Riedels flygmotor kvar i förvar hos Millgård.[8] Som konstnär var Millgård autodidakt och utförde teckningar och målningar utförda i olja.
Bibliografi redigera
- Sportflyg förr och nu, 1947, Libris 1387094
- Postumt utgavs boken Skeks måste flyga, 2017, Libris 22038424
Noter redigera
- ^ Sveriges dödsbok 1860-2017
- ^ ”Millgård målning av storsjöodjuret på Jamtli”. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211027141326/https://www.jamtli.com/fasta/storsjoodjuret/. Läst 10 oktober 2020.
- ^ Sport-flyg Libris 8871897
- ^ [Svenskt civilregister. 1, Per Björkner, Svensk flyghistorisk förening, sidan 40. Libris 9933373]
- ^ Flyg tidningen Libris 847713
- ^ Svensk Flygtidning Libris 8225818
- ^ Nordiska flygtidningen Libris 3259454
- ^ Millgårds insats vid slutet av andra världskriget och hur Riedel tillbringade sin tid under jorden bland olika flygare i Sverige beskrivs utförligt i Peter Riedels bok German Air Attache, The Thrilling Story of the German Ace Pilot and Wartime Diplomat Peter Riedel ISBN 978-1853108792 som han skrev kort före sin död