Harakers socken i Västmanland ingick i Norrbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Harakers distrikt, som ingår i Skultuna kommundel.

Harakers socken
Socken
Harakers kvarn
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradNorrbo härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area79 kvadratkilometer
Upphov tillHarakers landskommun
Harakers församling
MotsvararHarakers distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag ()
Norrbo tingslag (–)
Karta
Harakers sockens läge i Västmanlands län.
Harakers sockens läge i Västmanlands län.
Harakers sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°46′18″N 16°27′33″Ö / 59.77166667°N 16.45916667°Ö / 59.77166667; 16.45916667
Koder, länkar
Sockenkod2286
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Harakers distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 79,10 kvadratkilometer, varav 77,40 land.[1] År 2000 fanns här 593 invånare.[2] Svanå samt kyrkbyn Haraker med sockenkyrkan Harakers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Harakers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harakers församling och för de borgerliga frågorna till Harakers landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Skultuna landskommun som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Norrbo församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Harakers, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Västerås kompani och Livkompaniet.[4]

Geografi

redigera

Harakers socken ligger norr om Västerås kring Svartån. Socknen är slättbygd kring ån och mossrik kuperad skogsbygd däromkring.[5][1][6]

Fornlämningar och historia

redigera

Lösfynd och sju boplatser från stenåldern är funna. Från järnåldern finns fyra små gravfält en fornborg och en runsten.[6][5][7][8]

Inom socknen ägde två betydande drabbningar rum under 1400-talet. Slaget vid Hällaskogen utkämpades den 17 januari 1437 cirka 5 kilometer nordväst om kyrkan. Parterna var Karl Knutsson (Bonde) och Erik Puke. Slaget vid Haraker ägde rum den 17 april 1464, nära Harakers kyrka. Parterna var Kettil Karlsson och Kristian I.

Namnet (1288 Haraker) innehåller har, 'stenröse' samt efterledet aker, 'åker'.[9]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Harakers socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 115
1760
  
1 085
1769
  
1 118
1780
  
1 143
1790
  
1 187
1800
  
1 221
1810
  
1 172
1820
  
1 251
1830
  
1 282
1840
  
1 311
1850
  
1 423
1860
  
1 480
1870
  
1 540
1880
  
1 591
1890
  
1 649
1900
  
1 582
1910
  
1 390
1920
  
1 265
1930
  
1 146
1940
  
991
1950
  
793
1960
  
635
1970
  
453
1980
  
444
1990
  
508
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Haraker socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Haraker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Harakers socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Harakers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera