Hans Poelzig, född 30 april 1869 i Berlin, död 14 juni 1936 i Berlin, var en tysk målare, arkitekt, och högskolelärare. Han har blivit känd för sina verk inom den arkitektoniska expressionismen och den nya sakligheten[9]. Han ritade bland annat IG Farbens förvaltningsbyggnad i Frankfurt am Main (idag Poelzig-Bau) 1928-1931, Haus des Rundfunks i Berlin (1929) och bostäder i Siedlung am Fischtalgrund i Berlin-Zehlendorf. Han medverkade även i arbetet med Weissenhofsiedlung och deltog i arkitekturföreningen Der Ring.

Hans Poelzig
Född30 april 1869[1][2][3]
Berlin[4][5]
Död14 juni 1936[4][1][2] (67 år)
Berlin[4][5]
BegravdAlter Friedhof Wannsee
Medborgare iTyska riket[6][5]
Utbildad vidTechnische Hochschule Berlin, [5]
Technische Universität Berlin
SysselsättningArkitekt[5][7][8], byggnadshandläggare[5], målare[7], militär[5], universitetslärare, formgivare[7]
ArbetsgivareMinisteriet for offentligt arbejde (1895–1899)[5]
Staatliche Akademie für Kunst und Kunstgewerbe Breslau (1900–)[5]
Akademie der Künste (1920–)[5]
Technische Hochschule Berlin (1924–)[5]
Noterbara verkHaus des Rundfunks[5] och IG Farben
MakaMarlene Moeschke-Poelzig[5]
BarnRuth Poelzig (f. 1904)[5]
Peter Poelzig (f. 1906)[5]
Utmärkelser
Schinkelpreis (1896)[5]
Hedersdoktor vid Stuttgarts universitet
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Poelzig föddes som sjätte barn till grevinnan Clara Henriette von Poelzig, dotter till greve Alexander von Hanstein Graf von Pölzig und Beiersdorf. Hennes brittiska man, redaren George Acland Ames bestred faderskapet och tog ut skilsmässa varpå Hans Poelzig växte upp hos fosterföräldrar. Fosterföräldrarna var en kördirigent och hans fru som bodde i Stolpe utanför Berlin. Poelzig studerade höghusbyggande vid Technische Hochschule i Charlottenburg. Bland hans tidigare verk märks rådhuset i Löwenberg i Schlesien och Oberschlesienturm i Posen (Poznań). Hans karriär tog fart när han blev lärare vid Königliche Kunst- und Kunstgewerbeschule i Breslau (idag Wrocław) och 1903 direktör för skolan. I Breslau ritade Poelzig bland annat en utställningspaviljong som ligger i anslutning till världskulturarvet Jahrhunderthalle och ett kontorshus på Junkernstrasse. År 1916 blev han stadsbyggnadsdirektör i Dresden och 1919 ordförande i Deutscher Werkbund.

År 1920 återvände han till Berlin och började verka vid Preussische Akademie der Künste som ledare för arkitekturateljén. År 1923 blev han professor vid Technische Hochschule i Berlin-Charlottenburg. Under denna period utvecklade Poelzig arkitekturstilen Neue Sachlichkeit. Bland annat ritade han ett hus i Weißenhofsiedlung i Stuttgart. År 1929 blev han hedersprofessor vid Technische Hochschule i Stuttgart. Han utformade även en standardutformning av bensinstationer för Deutsche Gasolin.

Repressionerna från nazistregimen gjorde att Poelzig planerade att emigrera till Ankara där han erbjudits en lärostol men han dog kort innan avresan.

Galleri redigera

Referenser redigera

  • Dawson, Layla. ”Prolific Poelzig”. The Architectural Review 1335: sid. 96-97. 
  • Poelzig, Hans (2000) (på tyska). Hans Poelzig in Breslau: Architektur und Kunst 1900-1916. Aschenbeck & Holstein. ISBN 3-932292-30-8 
  • Posener, Julius; Feireiss, Kristin (1992). Hans Poelzig: Reflections on His Life and Work. The MIT Press. ISBN 0-262-16127-3 
  • Frampton, Kenneth (2007). The Evolution of 20th Century Architecture: A Synoptic Account. Springer Vienna Architecture. ISBN 3-211-31195-5 
  • Hambrock, Heike (2005) (på tyska). Hans und Marlene Poelzig. Bauen im Geist des Barock. Architekturphantasien, Theaterprojekte und moderner Festbau (1916-1926). Aschenbeck & Holstein Verlag, Berlin, ISBN 3-932292-80-4 
  • Kruft, Hanno-Walter (1996). History of Architectural Theory. Princeton Architectural Press. ISBN 1-56898-010-8 

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Hans Poelzig, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Hans Poelzig, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), Пёльциг Ханс, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, licens: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  6. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, arch-pavouk.cz, läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Wolfe, Ross (26 november 2013). ”Scary architecture: The early works of Hans Poelzig”. The Charnel-House. https://thecharnelhouse.org/2013/11/25/scary-architecture-the-early-works-of-hans-poelzig/. Läst 8 april 2017. 

Externa länkar redigera