Öppna huvudmenyn

Hans Gösta Norman, född 3 april 1936 i Örebro,[a] är en svensk professor emeritus i historia. Han har under sin karriär ägnat stor tid åt forskning om Sverige och Nordamerika, särskilt emigrationen dit under både 1600- och 1800-talet. Han var verksam vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet och har även skrivit om militärhistoriska frågor under 1800-talet, den svenska skärgårdsflottan under 1700- och 1800-talet samt Uppsala stads 1900-talshistoria.

Hans Norman
Hans Norman, 2015.
FöddHans Gösta Norman
3 april 1936 (83 år)
Örebro, Närke, Sverige
VistelseortUppsala
NationalitetSverige svensk
Alma materUppsala universitet
Yrke/uppdraghistoriker, professor
UtmärkelserGeijerska priset (1974), Linnéstipendiet (2010)

Innehåll

BiografiRedigera

BakgrundRedigera

Hans Norman växte upp i Edsbergs församling i Närke. Han tog studentexamen vid Karolinska högre allmänna läroverket i Örebro och studerade vid Uppsala universitet med inriktning på läraryrket. Som doktorand hade han flera administrativa uppgifter vid Historiska institutionen. Under ett läsår, 1967–68, var han Svenska Amerikastiftelsens stipendiat i USA med anknytning till University of Minnesota i Minneapolis.

Verksamhet som historikerRedigera

Norman disputerade 1974 på avhandlingen Från Bergslagen till Nordamerika. Studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1850–1915. Därefter har han publicerat flera studier om 1800-talets stora utvandring samt om kolonin Nya Sverige under 1600-talet.[1][2]

Hans Norman var vid Historiska institutionen tidvis ansvarig för forskningsprojektet ”Sverige och Amerika efter 1860”. Dessutom ledde han ”Familjen i den svenska demografiska och sociala omvandlingen efter 1800” samt ”Skärgårdsflottan i det svenska samhället”. Han har vid institutionen tjänstgjort som docent, universitetslektor, prefekt och professor[3]. 1999 minskade han sin undervisande roll för att koncentrera sig på forskningen.[4]

 
Hans Norman på Runmarö.

Vid sidan om verksamheten på Uppsala universitet har Norman varit ledamot av ett antal styrelser på regional och lokal nivå. Det inkluderar Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS), Länsforskningsrådet i Uppsala län, Föreningen Vårda Uppsala, Stiftelsen Nerikes regementen, Upplands regementes historiekommitté, Naturskyddsföreningen, Danmarks hembygdsförening samt Uppsalakretsen av Svenska Kryssarklubben. För den sistnämnda ansvarade han för jubileumsboken Mot nya färdmål, presenterad 2014 till kretsens 75-årsjubileum.[5]

2002 var Hans Norman medförfattare till volym XI i bokserien Uppsala Stads historia.[6]

UtmärkelserRedigera

För sin avhandling (Från Bergslagen till Nordamerika. Studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1850–1915, 1974) fick Hans Norman motta Geijerska priset från Uppsala universitet.[7]


Bibliografi (urval) [8]Redigera

Egna publikationerRedigera

  • 1974 – Från Bergslagen till Nordamerika. Studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851–1915. Akademisk avhandling.
  • 1976 – From Sweden to America. A History of the Migration (red., tillsammans med Harald Runblom). Slutrapport för Amerikaprojektet (engelska)
  • 1980 – Amerikaemigrationen i källornas belysning (tills. med H. Runblom).
  • 1980 – Nordisk Emigrationsatlas, I. Atlas, II Texter och kommentarer (red. H. Norman - H. Runblom).
  • 1983 – Den utsatta familjen. Liv, arbete och samlevnad i olika nordiska miljöer under de senaste två hundra åren (red. H. Norman). Antologi.
  • 1988 – The Rise and Fall of New Sweden. Governor Johan Risingh's Journal 1654–1655 in its Historical Context (tills. med Stellan Dahlgren). (engelska)
  • 1988 – Transatlantic Connections. Nordic Migration to the New World after 1800 (tills. med H. Runblom). (engelska)
  • Närkes militärhistoria (red. tills. med Lars-Otto Berg och Sören Klingneus)
    • 1989 – Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria. Del I.
    • 1997 – Krigsmakt och bygd. Närkes militärhistoira. Del II.
  • 2000 – Skärgårdsflottan. Uppbyggnad, militär användning och förankring i det svenska samhället 1700–1824. (red. H. Norman). Antologi. Andra utökade upplagan 2012.
  • 2008 – Landsättningen vid Lemo 19–20 juni 1808. Upplands lantvärns elddop (tills. med L. O. Berg).
  • 2008 – Johan Puke. Skeppsgossen som blev generalamiral och statsråd 1751–1816 (tills. med Erik Wallström).
  • 2008 – Linnés Sävja: gården, byn, människorna och historien. Danmarks hembygdsförening, Uppsala. (red. H. Norman). Antologi. ISBN 9789197694513.
  • 2014 – Mot nya färdmål 1938–2013. Uppsalakretsen av Svenska kryssarklubben 75 år (redaktör/författare). Antologi.

Texter i andra verkRedigera

  • 1999 – "Svenskars möte med indianer vid Delaware. Handel, misstro och rädsla". I Migration och Mångfald. Essäer om kulturkontakt och migrationsfrågor tillägnade Harald Runblom, s. 129–154 (relationer med lenapeindianerna under tiden för kolonin Nya Sverige, hämtat ur Johan Risinghs journal).

KommentarerRedigera

  1. ^ Enligt definitionen födelseort. Föräldrahemmet låg dock vid födelsen i Edsbergs församling.

KällhänvisningarRedigera

  1. ^ Norman, Hans (2001-03-14): "När Sverige skulle bli kolonialmakt". Popularhistoria.se. Läst 30 januari 2015.
  2. ^ Norman, Hans (2001-03-15): "Farväl till fosterlandet". Popularhistoria.se. Läst 30 januari 2015.
  3. ^ "Hans Norman". Arkiverad 10 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. UU.se. Läst 30 januari 2015.
  4. ^ "Institutionsstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum 1999-05-04". UU.se. Läst 30 januari 2015.
  5. ^ Kihlberg, Nicklas (2014-04-04): "Kryssarklubben styr mot nya mål". Unt.se. Läst 30 januari 2015.
  6. ^ "Uppsala Stads historia". Upplandia.se. Läst 30 januari 2015.
  7. ^ "Geijerska priset". Arkiverad 20 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. uu.se. Läst 14 mars 2015.
  8. ^ Sökresultat på Libris. Libris.kb.se. Läst 30 januari 2015.