Hans Jakob Strömberg, född 22 februari 1821 i Strömstad, död 18 februari 1872, var en svensk arkitekt, stadsarkitekt i Göteborg åren 1860–1872, tecknare och målare.
| Hans Jakob Strömberg | |
| Född | 22 februari 1821[1] Strömstad[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 februari 1872[1] (50 år) Göteborg[2], Sverige |
| Begravd | Östra kyrkogården, Göteborg[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Noterbara verk | Archaeologicum |
| Barn | Julia Strömberg (f. 1851) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Han var son till handlaren Hans Jacob Strömberg och Johanna Cavallius och från 1849 gift med Dorotea Fredrika Gransted och far till Julia Strömberg.
Strömberg började som student i Lund 1839 och studerade därefter vid Teknologiska institutet i Stockholm och från 1845 för Carl Georg Brunius i Lund.[4] Hans ritningar till Akademiska föreningens hus i Lund antogs 1848 och i denna byggnad kan man se de romanska influenserna som hans lärare Brunius var en sådan förespråkare av. Han ritade även den 1853 uppförda anatomiska institutionen i Lund, nuvarande Archaeologicum. I Skåne utformade han ritningarna för Charlottenlunds slott 1850 och Hanaskogs slott 1852–1854.[4]
Han blev stadsarkitekt i Göteborg 1860 där hans mest uppmärksammade byggnad är Göteborgs första läroverk som idag kallas Gamla Latin. Han planlade också delar av Västra kyrkogården och vissa av dess byggnader samt utförde mindre restaureringar av domkyrkan och rådhuset.
Strömberg fick uppdraget att rita Kville kyrka, en av Sveriges största landsbygdskyrkor, vid invigningen med 1800 sittplatser. Kville kyrka stod klar i december 1864.
Hans utomordentliga förmåga som tecknare och målare är så gott som okänd. I bevarade skissböcker finns ett flertal teckningar av Lunds domkyrka och flera andra Skåne- och Västgötakyrkor. Han utförde även en serie med akvareller och teckningar från det dåtida Göteborg samt landskapsskildringar från Bohuslän där många motiv har ett stort kulturhistoriskt värde. Strömberg är representerad vid Göteborgs historiska museum.[5] Han är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.
Bilder av verk i urval redigera
-
Akademiska föreningen, Lund -
Charlottenlunds slott -
Hanaskogs slott -
Läroverket Gamla Latin i Göteborg -
Kville kyrka
Källor redigera
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 297, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
- Hans Jakob Strömberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
- Björn Linn (1988) Sextio namn ur Göteborgs arkitekturhistoria, Göteborg - Årsbok 1988, Arkitekturmuseet, Stockholm, ISSN 0280-2686
- KulturNav: Strömberg, Hans Jakob (1821 - 1872)}
- Strömberg, Hans Jakob på SvenskaGravar.se
Noter redigera
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Strömberg, Hans Jakob, läs online, läst: 16 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Kulturmiljöprogram: Hanaskog-Ballingstorp-Odersberga”. www.lansstyrelsen.se. Länsstyrelsen i Skåne län. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/kulturmiljoprogram-hanaskog-ballingstorp-odersberga.html. Läst 30 juli 2022. ”Byggnaden gavs en tidstypisk utformning i medeltidsinfluerad stil av arkitekten H J Strömberg, lärjunge till Brunius.”
- ^ Göteborgs historiska museum
Vidare läsning redigera
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hans Jakob Strömberg.
| Företrädare: Heinrich Kaufmann |
Stadsarkitekt i Göteborgs stad 1860–1872 |
Efterträdare: Victor von Gegerfelt |