Hans Fredrik Harald Strömfelt

svensk greve, justitieråd och riksdagsman

Hans Fredrik Harald Strömfelt, född 3 maj 1779 i Östra Stenby församling, Östergötlands län, död 4 september 1837 i Linköpings församling, Östergötlands län, var en svensk greve, justitieråd och riksdagsman.

Hans Fredrik Harald Strömfelt
FöddHans Fredrik Harald Strömfelt[1]
3 maj 1779[1]
Östra Stenby församling[1], Sverige
Död4 september 1837[1] (58 år)
Linköpings församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningDomare
Befattning
Justitieråd i Högsta domstolen (1817–1830)
BarnHarald Strömfelt (f. 1831)[1]
FöräldrarFredrik Georg Strömfelt[1]
SläktingarAxel Gustaf Wachtmeister
Carl Melker Strömfelt
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1818)[1]
Kommendör av Nordstjärneorden (1825)[1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Hans Fredrik Harald Strömfelt föddes 1779Rotenberg i Östra Stenby församling. Han var äldste son till landshövdingen Fredrik Georg Strömfelt och dennes första hustru, friherrinnan Anna Magdalena Wachtmeister af Björkö. Strömfelt blev 1794 student vid Uppsala universitet och 20 juni 1796 auskultant vid Svea hovrätt. Sedan han varit vice notarie vid hovrätten, fick han 1802 fullmakt som häradshövding, blev samma år kammarjunkare, och året därefter adjungerad ledamot i Göta hovrätt. Han blev 1806 lagman i Värmlands lagsaga. Från 1813 tjänstgjorde han som kammarherre hos drottning Hedvig Elisabet Charlotta. Han blev greve vid faderns död 1814, varpå han skrev sig till fideikommisset Hylinge i Västra Husby socken. År 1817 blev han justitieråd, vilket han kvarblev som till 1830. Strömflet avled 1837 i Linköpings församling.[2]

Strömfelt deltog i riksdagarna 1809, 1810, 1812, 1815 och 1817. Vid riksdagarna 1812 och 1815 var han ordförande för Lagutskottet.[2]

Familj redigera

Strömfelt gifte sig 2 april 1830 i Stockholm med ryska hovfröken, finska friherrinnan Brita Maria von Troil (1802–1869). Hon var dotter till geheimerådet Knut von Troil och Johanna Margareta Groen. De fick tillsammans barnen godsägaren Fredrik Knut Harald Strömfelt (1831–1900) och livförsäkringsagenten Carl Uno Verner Strömfelt (1835–1888).[2]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 776, läst: 10 april 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 776. Libris 10076761