Hans Erik Fahlbeck, född 1 augusti 1841, död 7 februari 1886, var en svensk skådespelare.

Hans Erik Fahlbeck
Hans Erik Andersson Fahlbeck vid Kungliga Dramatiska teatern 1882
Född1 augusti 1842[1]
Ölme församling[1]
Död7 februari 1886[1] (43 år)
Jakob och Johannes[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningSkådespelare[2][1]
SläktingarPontus Fahlbeck (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Fahlbeck var från 1861 elev vid Kungliga teatern, och spelade från 1866 bland annat i Chicago, där han grundade och ledde Svenska dramatiska sällskapet, och därefter i Kristiania och Helsingfors. 1874–1882 var han anställd vid Nya teatern i Göteborg och från 1882 vid de kungliga teatrarna. Fahlbeck uppbar med ett ståtligt utseende, pondus, temperament och humor roller som Erik XIV, Engelbrekt i Engelbrekt och hans dalkarlar, Caligula i Fäktaren i Ravenna, Ludvig XI i Gringoire, Narcisse Rameau och Kristian II.

Familj redigera

Hans Erik Fahlbeck var bror till Pontus Fahlbeck.

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1863 Auguste, betjänt Så kallade Hedersmän
Théodore Barrière och Ernest Capendu
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Carlo, Scapins vän Scapins skälmstycken
Molière
Kungliga Dramatiska Teatern
Will, Percivals betjent Den hvitklädda qvinnan
Wilkie Collins
Kungliga Dramatiska Teatern
1874 Härved Bosson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Nya teatern, Göteborg[4]
1875 Carl Severin Dagsländorna
Frans Hedberg
Nya teatern, Göteborg[5]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Hans Erik Andersson Fahlbeck, läst: 11 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 19 september 1863. https://tidningar.kb.se/4112678/1863-09-19/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 december 2021. 
  4. ^ Ringnérska tiden i Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, band 3 (1922) sid 65
  5. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 2. 26 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-26/3166/2. Läst 30 juli 2015. 

Källor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera