Öppna huvudmenyn

Handbollsligan

Sveriges högsta division i handboll för herrar

Handbollsligan, före detta Allsvenskan (1934–1990) och Elitserien (1990–2016), är den högsta serien i handboll för herrar i Sverige. Den första säsongen spelades 1934 och kallades Allsvenskan.

Handbollsligan
IFK Arena Skövde.jpg
Match i Handbollsligan mellan IFK Skövde och AIK i Arena Skövde, 2018.
LandSverige Sverige
ArrangörSvensk Elithandboll (SEH)
FörbundSvenska Handbollförbundet (SHF)
Grundad1934
Antal klubbar14
Nedflyttning tillAllsvenskan
Nivå i seriepyramidenNivå 1
Internationella cuperEHF Champions League
EHF-cupen
EHF Challenge Cup
Regerande mästareIK Sävehof (2018/2019)
Flest ligatitlarRedbergslids IK (20 titlar)
TV-partnersSportkanalen
RadiopartnersSR P4
Webbplatshandbollsligan.se
Sports current event.svg Handbollsligan 2019/2020

Innehåll

HistoriaRedigera

19321953 spelades Svenska mästerskapet i handboll för herrar i cupform och var oberoende av Allsvenskan. Svenska mästerskapet och den högsta serien kopplades inte ihop förrän säsongen 1952/1953, då seriesegrarna för första gången officiellt kunde titulera sig Svenska mästare.

Svenska mästerskapet i handboll för herrar startade 1932 men Allsvenskan kom inte igång förrän 1934. SM var organiserat i Cup-form. På svenska Wikipedia redogörs för SM i handboll fram till 1952 under rubriken "Svenska mästerskapet i handboll för herrar" följt av årtalet. SM slutspelet var oberoende av serien. De lag som fick ställa upp i SM var de lokala distriktens DM-mästare. Därför var DM av stor betydelse till 1952.

Från 1953 till avgjordes SM genom att segraren allsvenskan blev svensk mästare fram till 1968 då ett slutspel infördes.

Slutspelet hade inledningsvis bara två deltagande som möttes i final hemma och borta. Laget med bästa resultat efter två matcher, där målskillnaden räknades med hade vunnit SM-finalen. Sen deltog fyra lag först i semifinal och sedan final gällde samma regler som tidigare i SM-finalen. (Europeiska cupregler).

Senare tillämpades andra regler och också vilka som fått deltaga i slutspel har ändrats vilket förklaras nedan. Numera gäller att slutspelsmatcher inte får sluta oavgjort utan då blir det förlängning, om oavgjort ny förlängning och sedan avgörande på straffkast. Matchserierna avgörs i visst antal matcher t ex bäst av tre, då en matchserie han sluta 2-0 eller 2-1 till endera laget. I början av slutspelet var det ofta i bäst av tre som gällde men numera är det bäst av fem på både dam och herrsidan.

SpelordningRedigera

Elitserien består av fjorton (14) lag som möts i dubbelmöten, totalt 26 ordinarie omgångar där alla möter alla, hemma och borta. Utöver detta skall ett poolspel lottas in, två grupper med sju lag i respektive pool (geografisk indelning). Här möts lagen en gång, hemma eller borta. Sju spelomgångar och varje lag i respektive pool får sex matcher. Poolspelet spelas i inledningen av serien, och sedan spelas den ordinarie serien. En fullbordad serie i Handbollsligan består alltså av 32 matcher.

De åtta bästa lagen i Elitserien går till slutspelet där det avgörs vilket lag som blir Svensk mästare. Det lag som kommer sist i Handbollsligan blir nedflyttade till Allsvenskan. Lag 11 i Handbollsligan får möta lag 4 i Allsvenskan, lag 12 i Handbollsligan får möta lag 3 i Allsvenskan och lag 13 i Handbollsligan får kvala mot lag 2 i allsvenskan om tre platser i elitserien. Kvalet avgörs i matchserie i bäst av fem matcher.

SlutspelRedigera

Säsongen 1967/1968 infördes slutspel för att kora vinnare av Svenska mästerskapet (SM).

1990/1991 till och med 1997/1998Redigera

Från och med säsongen 1990/1991 deltog de sex främsta lagen i Elitserien i SM-slutspelet. trean och fyran mötte femman och sexan i kvartsfinal och de vinnande lagen i kvartsfinalerna mötte sedan ettan och tvåan i semifinal.

1998/1999 till och med 2002/2003Redigera

Säsongerna 1998/1999 till och med 2002/2003 deltog även de två främsta lagen i Allsvenskan.

2003/2004 till och med 2008/2009Redigera

Sedan säsongen 2003/2004 deltar de åtta främst placerade lagen i Elitserien i SM-slutspelet.[1]

Slutspelsmatcherna var upplagda enligt följande:

  • Herrar: Kvarts- och semifinaler i bäst av 5, samt en final.
  • Damer: Kvartsfinaler i bäst av 3, semifinaler i bäst av 5 samt en final.

Ingen match fick sluta oavgjord. Förlängning enligt gällande regler. Slutresultat räknas efter eventuell förlängning och straffkast.

Till kvartsfinalerna valde lag 1-3 i Elitserien motståndare. Lag 1 i Elitserien började välja mellan Elitseriens 5-8. Därefter lag 2 och 3. Lag 4 mötte det kvarvarande laget. Det lag som i serien nådde högsta placeringen spelade hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.

Till semifinalerna valde det högst kvarvarande laget (enligt placering i serien) bland de två lägst rankade kvarvarande lagen inför semifinalerna. De lag som i serien nådde högsta placeringen spelar hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.

Sedan 2005 avgörs finalen i en enda match.

2009/2010 till och med 2010/11Redigera

Inför säsongen 2009/2010 avskaffades kvartsfinalerna. Slutspelet avgjordes istället genom att de åtta främst placerade lagen i Elitserien placerades i två slutspelsgrupper. De två främst placerade lagen i varje slutspelsgrupp gjorde upp i bäst av tre semifinaler och slutligen i en final.

2011/12 till och med 2017/18Redigera

Sedan säsongen 2011/2012 spelas återigen kvarts- och semifinaler, båda i bäst av fem matcher. Finalen avgörs fortfarande i en match.

Från och med 2018/19Redigera

Hela slutspelet inklusive final spelas i matchserier om bäst av fem på både dam och herrsidan.

Aktuell säsongRedigera

Deltagande lagRedigera

Handbollsligan 2018/2019 Ort
AIK Stockholm
Alingsås HK Alingsås
Eskilstuna Guif Eskilstuna
Hammarby IF Stockholm
HIF Karlskrona Karlskrona
IFK Kristianstad Kristianstad
Lugi HF Lund
HK Malmö Malmö
Redbergslid IK Göteborg
IFK Skövde Skövde
IK Sävehof Partille
IFK Ystad Ystad
Ystads IF Ystad
Önnereds HK Göteborg

ArenorRedigera

Källa: [2]
Lag Arena Kapacitet
AIK Solnahallen 1 700
Alingsås HK Estrad Alingsås 2 750
Eskilstuna Guif Stiga Sports Arena 3 700
Hammarby IF Eriksdalshallen 2 600
HIF Karlskrona Karlskrona idrottshall 1 500
IFK Kristianstad Kristianstad Arena 5 153
Lugi HF Sparbanken Skåne Arena 3 500
HK Malmö Baltiska hallen 4 000
Redbergslids IK Lisebergshallen 2 000
IFK Skövde Arena Skövde 2 516
IK Sävehof Partille Arena 4 100
IFK Ystad Ystad Arena 2 863
Ystads IF Ystad Arena 2 863
Önnereds HK ÖHK-hallen 1 004

PubliksnittRedigera

Källor: [3][4][5]
Säsong Grundserie Slutspel Totalt
2008/2009 1 260
2009/2010 1 458
2010/2011 1 405
2011/2012 1 338
2012/2013 1 410
2013/2014 1 547 2 893 1 682
2014/2015 1 450 2 850 1 607
2015/2016 1 511 2 851 1 631
2016/2017 1 530 2 962 1 680
2017/2018 1 469 2 772 1 600

MaratontabellRedigera

Seriesegrare genom tidernaRedigera

Svenska mästerskapetRedigera

Svenskt deltagande i EuropacupernaRedigera

Svensk fördelning av platserRedigera

Sverige har platser i de europeiska handbollscuperna efter en ranking som görs om efter klubbresultaten i cuperna. På herrsidan en plats i vardera EHF Champions League, EHF-cupen samt två eller tre platser i EHF Challenge Cup.

  1. EHF Champions League - Officiell svensk mästare (= vinnaren av SM-slutspelet)
  2. EHF-cupen - förloraren i SM-finalen.
  3. EHF Challenge Cup

Om Sverige inte erhåller någon plats i EHF Champion League av EHF erbjuds de svenska mästarna spel i EHF-cupen och så vidare.

Antalet platser i Europacuperna bestäms utifrån en ranking av de europeiska nationernas klubblag, som baserar sig på resultaten från tidigare säsonger. Liga Asobal i Spanien och Bundesliga i Tyskland är överlägsna i den europeiska klubbhandbollen och har tre platser var i EHF Champions League.

EHF Champions LeagueRedigera

Huvudartikel: EHF Champions League

EHF Challenge CupRedigera

Huvudartikel: EHF Challenge Cup

CupvinnarcupenRedigera

Cupen lades ner efter 2012.

ÖvrigtRedigera

Noterbara resultatRedigera

I högsta serien har ingen målvakt lyckats hålla nollan, men vid tre tillfällen har det hänt att ett lag endast släppt in ett mål:

Minsta antalet mål totalt i en match i högsta serien

Lidingös mål gjordes alla av Oscar Nordström medan Ystads båda mål gjordes av Egon Mårtensson. Det fanns alltså endast två målskyttar i matchen. Lidingö ledde för övrigt med 3-0 tills sex minuter återstod av matchen. Men som tidigare skrivits, nollan har aldrig hållits.

Största antalet mål totalt i en match i högsta serien

Flest mål i en match gjordes den 14 november 2006, i och med matchen mellan Hammarby IF och LIF Lindesberg, då Hammarby IF vann med hela 53-40, totalt 93 mål. Detta innebär i snitt ungefär ett mål var 40:e sekund. Det tidigare rekordet sattes den 6 januari 1996, då HK Drott slog Stockholmspolisens IF med 49-29, totalt 78 mål. Detta tangerades den 22 september 2004 i matchen IFK Skövde-Hammarby IF 42-36.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera