Halsbandsseglare
Halsbandsseglare[2] (Streptoprocne zonaris), är en fågel som tillhör familjen seglare.[3]
| Halsbandsseglare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Skärrfåglar Caprimulgiformes |
| Familj | Seglare Apodidae |
| Släkte | Streptoprocne |
| Art | Halsbandsseglare S. zonaris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Streptoprocne zonaris | |
| Auktor | Shaw, 1796 |
| Underarter | |
| se text | |
| Synonymer | |
| Halsbandseglare | |
 På häckningsplats. | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
UtseendeRedigera
Halsbandsseglaren är mycket stor för att vara en seglare, med en längd på 20–22 centimeter och vikten 90–96 gram. Stjärten är bara något kluven och kan ofta verka fyrkantig. Den adulta individen är svart med glansigt blå rygg, med ett vitt band runt halsen, vilket är bredare och dovare på bröstet än i nacken. Subadulta individer är dovare än adulta och har mindre eller inget band runt halsen.
Systematik och utbredningRedigera
Arten är en stannfågel som återfinns i centrala Mexiko, Stora Antillerna och Trinidad söderut ner till Peru, norra Argentina och sydöstra Brasilien.
Halsbandsseglare delas upp i nio underarter med följande utbredning:[3]
- S. z. mexicana - förekommer i höglandet från södra Mexiko till Belize och El Salvador.
- S. z. bouchellii - förekommer från Nicaragua till Panama.
- S. z. pallidifrons - förekommer på Stora Antillerna och lokalt på Små Antillerna.
- S. z. subtropicalis - förekommer i bergsområden från Colombia till Mérida i västra Venezuela och Peru.
- S. z. altissima - förekommer i Anderna i Colombia och Ecuador.
- S. z. minor - förekommer i kustnära områden av Kordillerna i norra Venezuela och Trinidad.
- S. z. albicincta - förekommer i tropikerna i södra Venezuela och Guyana.
- S. z. kuenzeli - förekommer i Anderna i Bolivia och and nordvästra Argentina
- S. z. zonaris - förekommer på lågland i södra Brasilien, Bolivia, Paraguay och norra Argentina
EkologiRedigera
Halsbandsseglaren bygger ett cirkelrunt bo av lera, mossa och kitin på en klipphylla, gärna bakom ett vattenfall. Halsbandseglaren lägger två vita ägg i maj-juli. Fågeln häckar i bergstrakter, men samlar föda från ett mycket mer vidsträckt område. Halsbandsseglaren födosöker i flykten och lever mestadels av insekter som skalbaggar, bin och flygmyror.
Halsbandsseglaren bildar stora flockar på hundra eller fler fåglar, ofta med andra seglararter. Den flyger snabbt och rakt, och använder sig av varma uppåtvindar för att nå höga höjder.
Status och hotRedigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
ReferenserRedigera
Delar av texten är baserad på en översättning från engelska Wikipedias artikel White-collared Swift
NoterRedigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Streptoprocne zonaris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
KällorRedigera
- Chantler and Driessens, Swifts, ISBN 1-873403-83-6
- ffrench, Birds of Trinidad and Tobago, ISBN 0-7136-6759-1
- Hilty, Birds of Venezuela, ISBN 0-7136-6418-5
- Stiles and Skutch, A guide to the birds of Costa Rica, ISBN 0-7470-3028-6
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör halsbandsseglare.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
