Halsbandssångare[2] (Curruca boehmi) är en afrikansk fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3]

Halsbandssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteCurruca
ArtHalsbandssångare
C. boehmi
Vetenskapligt namn
§ Curruca boehmi
Auktor(Reichenow, 1882)
Synonymer
  • Parisoma boehmi
  • Sylvia boehmi

Utseende och läten redigera

Halsbandssångaren är en rätt liten (12 cm) och kompakt Sylvia-sångare med lång stjärt och stort huvud. Fjäderdräkten är karakteristisk med svart bröstband, ljusa ögon, mörka fläckar på strupen, vita yttre stjärtpennor och vita vingband. Undersidan är i övrigt vit, på undergumpen och flankerna rostfärgad, medan den är grå på huvud och ovansida. Bland lätena hörs ginssliga "chik-wurra chick wurr", medan sången är en blandning av musikaliska visslingar och mer dissonanta skallrande och knarrande ljud.[4][5]

 

Utbredning och systematik redigera

Halsbandssångare delas in i tre underarter med följande utbredning:[6]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades den i släktet Parisoma och behandlades som en medlem av familjen timalior. Genetiska studier visar dock att den är en del av sylviorna.[7] Där placerades den initialt i släktet Sylvia. Enligt studier från 2019[8] består dock Sylvia av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan. Dessa delas allt oftare upp i två skilda släkten, varvid halsbandssångaren förs till Curruca.[3][6]

Levnadssätt redigera

Halsbandssångaren hittas i trädkronor i buskar och träd på torr savann, i akaciasnår och i flodnära buskmarker. Födan är dåligt känd, men den har setts ta insekter, små bär och ibland frön. Fågeln häckar mellan november och juni, med en topp i maj–juni.[4][5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt frekvent förekommande.[9]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Richard Johann Constantin Böhm (1854-1884), tysk zoolog, upptäcktsresande och samlare av specimen verksam i tropiska Afrika.[10]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Curruca boehmi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 20 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ [a b] Aymí, R. & Gargallo, G. (2019). Banded Warbler (Sylvia boehmi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58976 6 april 2019).
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  7. ^ Voelker, G., and J.E. Light (2011), Palaeoclimatic events, dispersal and migratory losses along the Afro-European axis as drivers of biogeographic distribution in Sylvia warblers, BMC Evol. Biol. 11:63.
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera