Halmstads stad

Halmstads stad var en stad och kommun i Hallands län.

Halmstads stad Före detta kommun
Halmstads rådhus
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun, nu	Halmstads kommun
Centralort	Halmstad
Inrättad	31 maj 1307
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Halmstads kommun
Befolkning, areal
Areal	28 kvadratkilometer (1952)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	56°40′32″N 12°51′31″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Halmstads rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	1380
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Det äldsta kända privilegiebrevet är från den 31 maj 1307. Detta avsåg den bebyggelse som kom att kallas Övraby. 1322 upphöjde Kristofer II:s det lilla samhälle Brooktorp, på den plats nu Halmstad är belägen, till stad.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

• 1879 - Enligt beslut den 21 december 1877 överfördes de öster om Nissanån belägna 23/192 mantal av Snöstorp nr 3 , kallad Varfslotten, Halmstads östra utmark, odaljordarna Syskonhamn, Skansen, Lugnet, Österskans, Brohustomten, Östra bryggeriets tomt, Gröna Lund, Österlycka, Stora Freden och Lilla Freden, ävensom ett norr om Laholmsvägen befintligt område av Snöstorp nr 2 och 3. I kyrkligt hänseende överfördes följande områden till Halmstad den 1 maj 1878.
• 1890 - Enligt beslut den 13 september 1889 uteslöts ur jordeboken 1½ mantal Halmstads slottsjord (utan Tyludden) och överfördes i alla hänseenden från Söndrums socken till Halmstads stad.
• 1891 - Enligt beslut den 30 maj 1890 överfördes lägenheten Knävilstorp, som var del av Halmstads stads donationsjord, i alla hänseenden till staden. Tidigare hade området endast hört till staden i judiciellt hänseende.
• 1926 - Två områden ur Halmstads stadsjords utskiften överfördes till Söndrums landskommun och ett område (lägenheten Murarhuset) till Övraby landskommun.
• 1928 - Enligt beslut den 24 mars 1927 inkorporerades områden från Trönninge landskommun (omfattande 0,65 kvadratkilometer, varav 0,45 kvadratkilometer land) och Snöstorps landskommun (områdena från Snöstorp, inklusive Nyhems municipalsamhälle, omfattande 11,49 kvadratkilometer, varav 10,32 kvadratkilometer land).
• 1934 - Enligt beslut den 31 mars 1933 inkorporerades i staden ett strandområde beläget utanför Halmstads östra utmark, omfattande en areal av 0,09 km² land, från Snöstorps landskommun.
• 1946 - Enligt beslut den 16 mars 1945 inkorporerades i staden ett område med 284 invånare och omfattande en areal av 2,94 km², varav allt land, från Vapnö landskommun.
• 1967 - Simlångsdalens landskommun inkorporerades i staden.

Den 1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Halmstads kommun.

Kyrklig tillhörighet

Staden hörde i kyrkligt hänseende till Halmstads församling. Den 1 januari 1962 utbröts ur stadens församling Martin Luthers församling och stadsförsamlingen namnändrades då till S:t Nikolai församling. 1967 tillkom församlingarna Breared och Snöstorp.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1456 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre med öppna kronor av guld krönta röda hjärtan. Krest: Tre sädeskärvor av guld vid sidan om varandra. Täcke: Invändigt av silver och utvändigt blått.

Halmstads kommunvapen kommer från ett sigill från början av 1600-talet och anses använts sedan 1603. Det kan användas komplett eller utan hjälm och hjälmtäcke.

• 
  Halmstads vapensköld

Geografi

Halmstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 27,91 km², varav 27,44 km² land.

Tätorter i staden 1960

I Halmstads stad fanns del av tätorten Halmstad, som hade 38 620 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,9 procent.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Halmstads stad 1810–1990
År			Folkmängd
1810			1 134
1820			1 611
1830			1 887
1840			2 257
1850			2 761
1860			3 945
1870			5 738
1880			8 505
1890			11 825
1900			15 362
1910			18 342
1920			18 409
1930			23 866
1940			27 935
1950			35 276
1960			39 051
1970			42 026
1980			31 455
1990			31 875
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Politik

Mandatfördelning i valen 1919-1966

Valår	V	S	ÖVR	C	FR	FP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1919		16				10	14	16 10 14	40	67,5	32 8
1920		15				7	18	15 7 18	40	38,7	32 8
1922	4	14				7	15	4 14 7 15	40	56,6	34 6
1926	4	16			2	2	16	4 16 2 2 16	40	56,8	35
1930	2	23			1	3	11	2 23 3 11	40	64,4	35
1934	2	22	1			3	12	2 22 3 12	40	64,2	35
1938	4	24				2	10	4 24 2 10	40	60,1	35
1942	4	23				3	10	4 23 3 10	40	65,3	33 7
1946	7	21				5	7	7 21 5 7	40	74,0	34 6
1950	2	22				9	7	2 22 9 7	40	79,6	34 6
1954	2	20				10	8	2 20 10 8	40	80,1	33 7
1958	2	20		1		6	11	2 20 6 11	40	76,7	32 8
1962	2	22		2		7	7	2 22 2 7 7	40	80,2	35
1966	3	21		5		8	8	3 21 5 8 8	45	82,1	40
Övriga 1934 var Fria gruppen
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

Halmstads rådhus.

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Göta hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Västra Sverige. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Halmstads rådhusrätt blev då Halmstads tingsrätt.

Se även

• Lista över borgmästare i Halmstad

Källor

^a Tätorten Halmstad var delad mellan Halmstads stad (38 620 inv.) och Söndrums landskommun (2 197 inv.)