Öppna huvudmenyn

Haga kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Sigtuna församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i Haga socken omkring sju kilometer norr om Sigtuna i närheten av Garnsviken som är en del av Mälaren.

Haga kyrka
Kyrka
Haga kyrka i mars 2009
Haga kyrka i mars 2009
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Sigtuna församling
Plats 193 91 Sigtuna
 - koordinater 59°40′14.17″N 17°41′55.50″Ö / 59.6706028°N 17.6987500°Ö / 59.6706028; 17.6987500
Invigd 1200-talet
Bebyggelse-
registret
21300000005395
Kyrkorum
Kyrkorum
Webbplats: Sigtuna församling
För kyrkobyggnaderna i Haga, Helsingfors, se Norra Haga kyrka och Södra Haga kyrka.

Innehåll

KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakt avslutat kor i öster. I norr står en vidbyggd sakristia och i väster en tillbyggnad som troligen är ett påbörjat torn, men som idag fungerar som vapenhus. Kyrkans putsade murar består huvudsakligen av gråsten med tegel i gavelröstena. Långhus, kor och sakristia har sadeltak täckta av plåt.

Tillkomst och medeltida ombyggnaderRedigera

Kyrkans byggnadshistoria har varit föremål för olika tolkningar. En noggrannare granskning genomfördes 1974 i samband med en yttre restaurering, då all puts avlägsnades och man kunde studera skarvar och påbyggnader i murverket. Även takstolarna frilades och kunde studeras mer ingående. Enligt den då uppkomna tolkningen skulle sakristian vara kyrkans äldsta del och från början vara uppförd i anslutning till en träkyrka. Därefter uppfördes nuvarande korparti av sten med tjockare murar än sakristians. Efter koret tillkom nuvarande långhus med välbevarade medeltida takstolar. Vid sista etappen uppfördes västra tillbyggnaden, troligen med avsikt att bygga på ett torn. Långhuset öppnades upp mot västra tillbyggnaden genom bygget av en stor båge. Triumfbågen mellan kor och långhus, som tidigare varit smal, ersattes med en stor båge av tegel. Samtidigt tillkom troligen ett vapenhus i söder. Innertaket i kor och långhus försågs med tegelvalv, vilket troligen ägde rum under 1400-talets första hälft. Valven kan vara samtida med långhuset eller ha tillkommit senare. Kyrkobyggandet pågick mer än hundra år, från 1200-talet fram till början av 1400-talet.

Ombyggnader efter medeltidenRedigera

Under 1700-talet genomfördes några reparationer och förändringar. Vid mitten av 1700-talet förstorades fönstren och nya fönster togs upp. Nuvarande slutna bänkinredning tillkom år 1763 och innehåller delar av målade bänkskärmar från 1600-talet. 1781 revs vapenhuset och dess stenar användes till att reparera bogårdsmuren. Samma år lades tegelgolv i kyrkorummet. Under 1780-talet byggdes orgelläktaren i väster. 1787 reparerades sakristian och försågs med kakelugn. Ett nytt fönster togs upp i sakristians norra vägg. Vid början av 1900-talet belades taket med tegel ovanpå träspån från 1700-talet. 1932 reparerades kyrkan under ledning av arkitekt Erik Fant. Kyrkorummet restaurerades och ett medeltida altarskåp sattes upp vid korets östra vägg ovanför altaret. Altarskåpet hade tidigare varit placerat ovanför ingången till sakristian. Samtidigt installerades elektricitet. åren 1974-1975 genomfördes senaste renoveringen under ledning av arkitekt Jerk Alton. Renoveringen utfördes i två etapper. Takteglet från början av 1900-talet avlägsnades och ersattes med plåt. Även underliggande spån från 1700-talet avlägsnades för att lätta trycket på takstolen. All puts på ytterväggar och innerväggar avlägsnades och ersattes med ny. Ytterväggarna fick en rosa puts efter färgprover som hittades under det tidigare vita putslagret. Inredning och inventarier renoverades. Dekorationsmålning på läktarbarriär och predikstolstak togs fram. Altarskåpet konserverades under ledning av konservator Gösta Lindström.

InventarierRedigera

BildgalleriRedigera

OmgivningRedigera

På en kulle norr om kyrkan står en rödmålad klockstapel av trä som är ombyggd 1634. Nuvarande huv tillkom vid början av 1700-talet då stapeln fick sitt nuvarande utseende. Storklockan blev omgjuten 1840 och lillklockan blev omgjuten 1754. Kyrkogården omges av en bogårdsmur av gråsten. Ingångar finns i murens västra och norra sida. I murens södra sida fanns tidigare en stiglucka som numera är riven.

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Haga kyrka, Inger Strömsten, Upplands kyrkor, Ärkestiftets stiftsråd, 1976, Libris 164977; 173
  • Våra kyrkor, sidan 53, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

WebbkällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera