Öppna huvudmenyn

HMS Göta Lejon (1945)

en svensk kryssare
För andra fartyg med samma namn, se HMS Göta Lejon.

HMS Göta Lejon var namnet på en kryssare i svenska flottan. Fartyget var det andra av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av Göta Lejon och systerfartyget HMS Tre Kronor. Göta Lejon sjösattes den 17 november 1945 och döptes av kronprins Gustav Adolf. År 1971 såldes fartyget till Chile, döptes om till Almirante Latorre och tjänstgjorde fram till 1984.[2] Den 15 september 1986 såldes hon för skrotning till det taiwanesiska företaget Shiong Yek Steel Corporation. Göta Lejon var tillsammans med systerfartyget det största örlogsfartyg som någonsin ingått i svenska flottan.[3]

Naval Ensign of Sweden.svg HMS Göta Lejon[1]
Cruiser HMS Göta Lejon in 1958.jpg
Allmänt
TypKryssare
KlassTre Kronor-klass
Motto"Me nemo impune lacesset"
("Ingen provocerar mig obestraffat")
Historik
ByggnadsvarvEriksbergs varv, Göteborg
Sjösatt17 november 1945
I tjänst15 december 1947
ÖdeTagen ur bruk den 1 juli 1970
Tekniska data
Längd180,2 meter
Bredd16,7 meter
Djupgående5,7 meter
Deplacement8 200 / 9 200 ton
MaskinÅngturbiner på 90 000 hk
Fart33 knop
Besättning445 man (610-783)
Bestyckning[design]
7 x 15,2 cm kanon M/42
20 x 40mm/56cal Bofors LvAkan M/36
9 x 20mm/66cal Bofors Apjäs M/40
6 x 53cm torpedtuber M/44
120 minor
Sjunkbomber

[1950]
7 x 152mm/60cal Bofors M/42
21 x 40mm/56cal Bofors LvAkan M/36
6 x 40mm/70cal Bofors LvAkan M/48
6 x 53cm torpedtuber M/44
120 minor
Sjunkbomber

[1958]
7 x 152mm/60cal Bofors M/42
4 x 57mm/60cal Bofors Apjäs M/50B
17 x 40mm/70cal Bofors LvAkan M/48
6 x 53cm torpedtuber M/44
120 minor
Sjunkbomber

Utformning och bestyckningRedigera

Huvudartikel: Tre Kronor-klass
 
Göta Lejons vapen.

HMS Göta Lejon var 180,2 meter lång, 16,7 meter bred och hade ett djupgående av 5,7 meter. Standarddeplacementer var 7 650 ton och det maximala deplacementet var 9 238 ton. Skrovet var byggt av svetsat stål, med undantag för pansarplåten som inte kunde svetsas utan skruvades fast på skrovets utsida.[4] Skrovet var utformat med ett backdäck som sträckte sig över mer än halva fartygets längd. Maskineriet bestod av fyra stycken vattenrörspannor av märket Penhoët, vilka levererade ånga till två stycken ångturbiner av märket de Laval.[5] Utformningen var sådan att längst förut fanns två pannrum som levererade ånga till det förliga turbinrummet, vilket drev styrbords propeller, och akter därom fanns två pannrum och ett turbinrum som drev babords propeller. Framdrivningsmaskineriet genererade en effekt av 90 000 hästkrafter, vilket fick fartygen att överskrida den kontrakterade farten 33 knop.[6]

Fartygets huvudbestyckning utgjordes av sju stycken 15,2 cm kanoner m/42 placerade i ett trippeltorn på fördäck och två dubbeltorn på akterdäck. Kanonerna kunde användas för beskjutning av mål på sjön, på land, och i luften och hade en eldhastighet av 10 skott per minut och eldrör, eller högre vid luftvärnsskjutning.[6] Den maximala skottvidden var 22 000 meter.[7] Fartyget var dessutom utrustat med luftvärnskanoner, torpeder, minrälsar och sjunkbombskastare.

HistoriaRedigera

Byggnation och leveransRedigera

Göta Lejon byggdes vid Eriksbergs varv i Göteborg. Under byggnationen utbröt en varvsstrejk vilket gjorde att fartyget sjösattes först den 17 november 1945, då hon döptes av kronprins Gustav Adolf.[8]

TjänstgöringRedigera

 
Göta Lejon under krigsövningen 1964

Den 15 december 1947 levererades fartyget till marinen, varpå hon genomförde en halvårslång expedition.[9] I oktober 1948 avrustades fartyget och lades in på varv, då överbyggnaden byggdes om och radar och ny stridsledning installerades. I mars 1951 rustades fartyget igen, och under sommaren samma år var båda fartygen i klassen för första och enda gången rustade samtidigt. Göta Lejon förblev rustad till 1953, då hon lades in på varv till år 1958. Under denna period genomfördes en omfattande modifiering av luftvärnet, vilket innebar att ny eldledning installerades och luftvärnskanonerna byttes ut mot modernare varianter.[9] Efter modifieringen gick fartyget på en kort expedition, tills hon åter igen avrustades 1959. År 1964 rustades fartyget för sista gången under svensk flagg för en krigsövning. Därefter låg hon i materielberedskap tills den 1 juli 1970 då hon utrangerades.[10]

FörsäljningRedigera

För att få ut mer än bara skrotvärdet lades Göta Lejon efter utrangeringen ut till försäljning. Efter förhandlingar undertecknades den 25 augusti 1971 avtal om att fartyget skulle säljas till Chile. Den 18 september skiftades flaggan och fartyget fick det nya namnet Almirante Latorre, och den 9 december avgick fartyget mot Chile. Fartyget tjänstgjorde därefter i Chiles flotta till den 4 februari 1984, och i augusti 1985 såldes hon för skrotning i Taiwan.[11]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993
  2. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 179-180
  3. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 48
  4. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 131
  5. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 140
  6. ^ [a b] Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 137
  7. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 72
  8. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 137
  9. ^ [a b] Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 140
  10. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 141
  11. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 180

Tryckta källorRedigera

  • Borgenstam, Curt; Insulander, Per; Åhlund, Bertil (1993), Kryssare : med svenska flottans kryssare under 75 år (1:a), CB Marinlitteratur, ISBN 91-970700-68 
  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 

Externa länkarRedigera