HMS Älvsnabbens långresor 1953–1980
HMS Älvsnabben (M01) företog 25 långresor mellan åren 1953 och 1980. Hon gjorde därav två världsomseglingar.
- 1953–1954, långresa - Till Västafrika, Sydamerika, Mexiko och USA. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Oscar Krokstedt (1908–1985). Färdväg Göteborg - Las Palmas, Kanarieöarna - Freetown, Sierra Leone - Santos, Brasilien - Pernambuco, Brasilien - Port of Spain, Trinidad och Tobago - Kingston, Jamaica - Veracruz, Mexiko - New Orleans, USA - Saint Thomas, Jungfruöarna - Teneriffa, Spanien - Göteborg.
- 1954–1955, långresa - Denna var hennes första resa runt jorden och innefattade bland annat Spanien, Asien, USA och Västindien. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Willy Edenberg (1909–1990). Färdväg Göteborg - Valencia, Spanien - Port Said, Egypten - Aden, Jemen - Bombay, Indien - Colombo, Ceylon - Singapore - Bangkok, Thailand - Manila, Filippinerna - Tokyo, Japan - Midway, USA - Honolulu, USA - San Diego, USA - Balboa, Panama - Santo Domingo, Dominikanska republiken - Ponta Delgada, Azorerna - Göteborg.
- 1956, sommarresa - Var en kort sommarexpedition som gick till Norge, runt Brittiska öarna och hem genom Kielkanalen. Färdväg Karlskrona - Sandefjord, Norge - Liverpool, England - Söderhamn.
- 1956–1957, långresa - Resan påbörjades 2 november 1956 men avbröts på grund av oroligheter i världen, (Ungernrevolten och Suezkrisen). Fartyget gick till Cadiz i Spanien och vände sedan hemåt igen. Hon startade sedan en ny, något förkortad resa 14 januari 1957. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Anders Nilsson. Sekond var Harry Stephenson-Möller (1917–1981). Färdväg först Göteborg - Cadiz, Spanien - Härnösand, sedan Göteborg - Las Palmas, Kanarieöarna - Bequia Island, Västindien - La Guaira, Venezuela - Guantanamo, Kuba - Veracruz, Mexiko - Havanna, Kuba - Nassau, Bahamas - Leixões, Portugal - Göteborg.
- 1957, sommarresa - Denna resa kallades också "Arktiska expeditionen 1957". Resan gick till Svalbard och Norge. Syftet var att leverera utrustning till forskare som var stationerade på Svalbard. Man hade även med sig forskare som skulle stanna på ögruppen i ett år. Resan gick delvis tillsammans med minsveparna HMS Ulvön (58), HMS Ramskär (61) och HMS Landsort (54). Fartygschef var kommendörkapten av första graden Bengt Lundvall. Färdväg Uddevalla - Murchisonfjorden, Svalbard - Ny-Ålesund, Svalbard - Longyearbyen, Svalbard - Bergen, Norge - Göteborg - Hårsfjärden.
- 1957–1958, långresa - Gick via västra Afrika, runt Sydamerika och tillbaka genom Panamakanalen. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Fredrik Taube. Sekond var kommendörkapten av andra graden Lennart Lindgren. Färdväg Karlskrona - Malaga, Spanien - Freetown, Sierra Leone - Rio de Janeiro, Brasilien - Montevideo, Uruguay - Mar del Plata, Argentina - Buenos Aires, Argentina - Punta Arenas, Chile - Valparaíso, Chile - Juan Fernández-öarna, Chile - Callao, Peru - Guayaquil, Ecuador - Balboa, Panama - Bridgetown, Barbados - Falmouth, England - Göteborg.
- 1958, sommarresa - Resan kallades också "Arktiska expeditionen 1958" och var delvis en upprepning av sommarresan 1957 (Arktiska expeditionen 1957). Gick till Svalbard och Norge. Syftet var att hämta hem de forskare som lämnats året innan och lämna av nya. Hon besökte även Murmansk på vägen tillbaka. Färdväg Göteborg - Kinnvika, Svalbard - Isfjorden, Svalbard - Tromsø, Norge - Kirkenes, Norge - Murmansk, Ryssland - Göteborg.
- 1958–1959, långresa - Gick till Västindien, Mexiko och USA:s västkust genom Panamakanalen. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Gunnar Norström (1909–1999). Sekond var kommendörkapten av andra graden Hans Petrelius (1918–2000). Färdväg Karlskrona - Martinique, Västindien - Cartagena, Colombia - Galapagos, Ecuador - Acapulco, Mexiko - San Francisco, USA - Victoria, Kanada - Vancouver, Kanada - Los Angeles, USA - Puntarenas, Costa Rica - Kingston, Jamaica - Key West, USA - Port-au-Prince, Haiti - Dover, England - Göteborg.
- 1959–1960, långresa - Gick via Medelhavet och Suezkanalen, till Indien och östra Afrika. Fartygschef var kommendörkapten av första graden B. Hedlund. Färdväg Karlskrona - Pireus, Grekland - Aden, Jemen - Karachi, Pakistan - Madras, Indien - Calcutta, Indien - Rangoon, Burma - Colombo, Ceylon - Bird Island, Seychellerna - Mombasa, Kenya - Djibouti - Istanbul, Turkiet - Messina, Italien - Bordeaux, Frankrike - Göteborg.
- 1960, sommarresa - Var bara en kort resa för att deltaga i firandet av 500-årsminnet av Henrik Sjöfararens död i Lissabon. Färdväg Karlskrona - Lissabon, Portugal - Karlskrona.
- 1961–1962, långresa - Skulle egentligen ha blivit en jordenruntresa till Australien, Nya Zeeland, Tahiti och Sydamerika men fick kortas på grund av oroligheter i världen mellan Sovjet och Finland. Den tänkta rutten skulle ha varit: Karlskrona – Tunis, Tunisien – Massawa, Eritrea – Bombay, Indien – Perth, Australien – Adelaide, Australien – Hobart, Australien – Sydney, Australien – Wellington, Nya Zeeland – Papeete, Tahiti – Callao, Peru – Kingston, Jamaica – Norfolk, USA – Falmouth, England – Göteborg. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Yngve Rollof (1914–1998). Den faktiska färdvägen blev Karlskrona - Gibraltar - Tarragona, Spanien - Tunis, Tunisien - Casablanca, Marocko - Las Palmas, Kanarieöarna - Dublin, Irland - Dartmouth, England - Bordeaux, Frankrike - Rouen, Frankrike - Göteborg - Karlskrona.
- 1962–1963, långresa - Gick till västra Afrika och Syd- och Nordamerika. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Ulf Eklind. Sekond var Komendörkapten Sven Fredriksson. Färdväg Karlskrona - Monrovia, Liberia - Rio de Janeiro, Brasilien - Salvador, Brasilien - Port of Spain, Trinidad - Bequia Island, Västindien - Hamilton, Bermuda - Jacksonville, USA - Norfolk, USA - Dover, England - Göteborg.
- 1963–1964, långresa - Gick till Sydamerika och genom Panamakanalen till USA:s västkust. Resan skulle egentligen haft Dakar, Senegal som förta anhalt med p.g.a. det osäkra politiska läget där fick det ändras till Las Palmas, Kanarieöarna. Fartygschef var kommendörkapten av första graden K.K. Berggren. Färdväg Karlskrona - Teneriffa, Kanarieöarna - Las Palmas, Kanarieöarna - Bequia Island, Västindien - Isla Margarita, Venezuela - Caracas, Venezuela - Cartagena, Colombia - Acapulco, Mexiko - San Francisco, USA - Manzanillo, Mexiko - Galapagos, Ecuador - Balboa, Panama - Isla Cozumel, Mexiko - New Orleans, USA - Ponta Delgada, Azorerna - Göteborg.
- 1964–1965, långresa - Gick till västra Afrika och rundade Sydamerika genom Panamakanalen till USA:s ostkust. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Anders Låftman (1918–1977). Sekond var kommendörkapten av andra graden Gunnar Hallin. Färdväg Karlskrona - Casablanca, Marocko - Abidjan, Elfenbenskusten - Santos, Brasilien - Montevideo, Uruguay - Buenos Aires, Argentina - Mar del Plata, Argentina - Punta Arenas, Chile - Valparaiso, Chile - San Lorenzo, Peru - Callao, Peru - Pärlöarna, Panama - Balboa, Panama - Puerto Barrios, Guatemala - Charleston, USA - Skulle ha gått till Ponta Delgada, Azorerna - Portsmouth, England - Göteborg.
- 1965–1966, långresa - Gick till västra Afrika, Mellanamerika och genom Panamakanalen vidare till USA. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Nils Rydström. Färdväg Karlskrona - Lissabon, Portugal - Dakar, Senegal - La Guaira, Venezuela - Kingston, Jamaica - Mazatlán, Mexiko - Los Angeles, USA - San Diego, USA - Puntarenas, Costa Rica - San Juan, Puerto Rico - New York, USA - Hamilton, Bermuda - Funchal, Madeira - Marstrand.
- 1966–1967, långresa - Detta var andra och sista resan runt jorden som gick genom Medelhavet och Suezkanalen till Australien, Nya Zeeland och vidare till USA. Med på denna resa var dåvarande HKH Kronprinsen sedermera Carl XVI Gustaf. Under denna resa förolyckades högbåtsman Sture Grundström (1936–1967). En morgon ungefär mitt emellan Hawaii och San Francisco saknades han. Troligtvis hade han fallit överbord. Sökning genomfördes av Älvsnabben med stöd av ett spaningsplan ur US Navy utan resultat.Fartygschef var kommendörkapten av första graden Lennart Lindgren (1919–2013). Sekond var kommendörkapten av andra graden Emil Charpentier. Färdväg Karlskrona - Tunis, Tunisien - Alexandria, Egypten - Aden, Jemen - Colombo, Ceylon - Cocos Island, Australien - Fremantle, Australien - Hobart, Tasmanien - Sydney, Australien - Wellington, Nya Zeeland - Pago Pago, Samoaöarna - Honolulu, USA - San Francisco, USA - Puntarenas, Costa Rica - Nassau, Bahamas - Dublin, Irland - Marstrand - Nya Varvet, Göteborg - Karlskrona.
- 1967, sommarresa - Denna sommar besökte hon mestadels svenska hamnar, men gjorde även ett besök i Fredrikshamn, Danmark. Färdväg Göteborg - Karlskrona - Karlshamn - Hårsfjärden - Västervik - Göteborg - Fredrikshamn, Danmark - Malmö - Norrköping - Karlskrona - Märsgarn.
- 1967–1968, långresa - Gick via västra Afrika till Syd- och Nordamerika. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Lennart Ahrén. Sekond var kommendörkapten av andra graden Christer Fredholm. Färdväg Karlskrona - Las Palmas, Kanarieöarna - Casablanca, Marocko - Freetown, Sierra Leone - Rio de Janeiro,Brasilien - Itajaí, Brasilien - Buenos Aires, Argentina - Salvador, Brasilien - Bridgetown, Barbados - Bequia Island, Västindien - Cartagena, Colombia - Veracruz, Mexiko - Key West, USA - Philadelphia, USA - Ponta Delgada, Azorerna - Bordeaux, Frankrike - Göteborg.
- 1968, sommarresa - Även denna sommar besökte hon mestadels svenska hamnar, men gjorde även ett besök i Trondheim, Norge med anledning av det nordiska kadettmötet. Fartygschef var kommendörkapten av andra graden Christer Fredholm. Färdväg Karlskrona - Hårsfjärden - Stockholm - Hårsfjärden - Karlskrona - Trondheim, Norge - Geirangerfjorden, Norge - Karlskrona - Hudiksvall - Helsingborg - Visby.
- 1968–1969, långresa - Gick via Medelhavet och besökte flera hamnar där, vidare till Västindien och USA. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Bengt Odin. Färdväg Göteborg - Tanger, Marocko - Genua, Italien - Tripolis, Libyen - Dubrovnik, Jugoslavien - Venedig, Italien - Funchal, Madeira - Port of Spain, Trinidad - Willemstad, Curaçao - Houston, USA - Charleston, USA - Portsmouth, England - Karlskrona.
- 1969, sommarresa - Denna sommar besökte hon bland annat Åbo, Finland och London, England. Fartygschef var kommendörkapten av andra graden Christer Fredholm. Färdväg Åbo, Finland - Hårsfjärden - Göteborg - London, England - Göteborg.
- 1969–1970, långresa - Gick till Västindien, genom Panamakanalen och upp till USA:s västkust och Kanada. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Per Broman. Färdväg Göteborg - Barbados - Saint Lucia, Västindien - Saint Barthelemy, Västindien - La Guaira, Venezuela - Aruba, Västindien - Cartagena, Colombia - Isla Guadalupe, Mexiko - San Diego, USA - Vancouver, Kanada - San Francisco, USA - Kingston, Jamaica - Brest, Frankrike - Karlskrona.
- 1970–1971, långresa - Gick till Medelhavet, västra Afrika, Västindien och USA. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Victor Tornérhjelm (1920–1980). Färdväg Göteborg - Alger, Algeriet - Dakar, Senegal - Matadi, Kongo - Bridgetown, Barbados - Colón, Panama - New Orleans, USA - San Juan, Puerto Rico - Funchal, Madeira - Antwerpen, Belgien - Karlskrona.
- 1971–1972, långresa - Gick till Sydamerika, genom Panamakanalen och ner utmed Sydamerikas västkust. Hemresan gick via Medelhavet och Italien. Fartygschef var kommendörkapten av första graden Torsten Malm. Sekond var kommendörkapten av andra graden Thor Widell. Färdväg Göteborg - Ponta Delgada, Azorerna - Port of Spain, Trinidad - Balboa, Panama - Pärlöarna, Panama - San Cristóbal, Galápagosöarna - Valparaiso, Chile - Callao, Peru - Willemstad, Curaçao - Saint John, Jungfruöarna - Funchal, Madeira - Valletta, Malta - Neapel, Italien - Karlskrona.
- 1972–1973, långresa - Gick via Panamakanalen och upp efter USA:s ostkust till Los Angeles och Seattle tillbaka via Panamakanalen och Florida. Fartygschef var kommendörkapten Rolf Nerpin (1923–2009). Sekond var kommendörkapten Göran Ahlmgren. Färdväg Göteborg - Funchal, Madeira - Fort-de-France, Martinique - Pärlöarna, Panama - Los Angeles, USA - Seattle, USA - Acapulco, Mexiko - Tampa, USA - Nassau, Bahamas - Ponta Delgada, Azorerna - Karlskrona.
- 1973–1974, långresa - Gick till västra Afrika, östra Sydamerika och genom Panamakanalen till östra Sydamerika. Fartygschef var kommendörkapten K. Ekman. Sekond var kommendörkapten Arne Segerström. Färdväg Göteborg - Dakar, Senegal - Abidjan, Elfenbenskusten - Salvador, Brasilien - Rio de Janeiro, Brasilien - Georgetown, Guyana - Callao, Peru - Guayaquil, Ecuador - Panamakanalen, Panama - La Guaira, Venezuela - Bridgetown, Barbados - Ponta Delgada, Azorerna - Karlskrona.
- 1974–1975, långresa - Gick till västra Afrika, östra Sydamerika, Västindien och USA. Fartygschef var kommendörkapten Tynnerström. Färdväg Göteborg - Santa Cruz de Tenerife, Teneriffa - Lagos, Nigeria - Recife, Brasilien - Port of Spain, Trinidad - Cartagena, Colombia - Houston, USA - Charleston, USA - San Juan, Puerto Rico - Funchal, Madeira - Portland, England - Karlskrona.
- 1975–1976, långresa - Gick till Medelhavet, norra Sydamerika, genom [Panamakanalen] till USA:s västkust och till Västindien. Fartygschef var kommendörkapten Hellström. Färdväg Göteborg - Alger, Algeriet - Mayreau, Västindien - La Guaira, Venezuela - San Diego, USA - Monterey Bay, USA - San Francisco, USA - Acapulco, Mexiko - Galapagosöarna, Ecuador - Balboa, Panama - Jungfruöarna, Västindien - Saint-Barthélemy, Västindien - Saint John's, Västindien - Funchal, Madeira - Bordeaux, Frankrike - Karlskrona.
- 1976, sommarresa - Gick till USA för att deltaga i deras 200-årsjubileum. Även skonerten HMS Gladan deltog. Fartygschef var kommendörkapten Hellström. Färdväg Göteborg - Provincetown, USA - New Haven, USA - New York, USA - Portland, USA - Karlskrona.
- 1976–1977, långresa - Gick till Medelhavet och besökte ett antal hamnar där, vidare genom Suezkanalen (som åter hade öppnats 1975 efter Suezkrisen) till Indien, Singapore och Bali. Återresa skedde också genom Suezkanalen. Fartygschef var kommendörkapten Ulf Samuelsson. Färdväg Karlskrona - Pireus, Grekland - Alexandria, Egypten - Karachi, Pakistan - Singapore - Bali, Indonesien - Pinang, Malaysia - Colombo, Ceylon - Bombay, Indien - Haifa, Israel - Taranto, Italien - Karlskrona.
- 1977–1978, långresa - Gick via västra Afrika till Brasilien, Västindien och USA. Återresan skedde via Medelhavet. Fartygschef var kommendörkapten Bertil Daggfeldt. Sekond var örlogskapten Bo Nyman. Färdväg Karlskrona - Dakar, Senegal - Fernando de Noronha, Brasilien - Salvador, Brasilien - Fortaleza, Brasilien - Iles du Salut (Djävulsön), Franska Guyana - Fort-de-France, Martinique - Mayreau, Västindien - Willemstad, Curaçao - Isla de Cozumel, Mexiko - Veracruz, Mexiko - New Orleans, USA - Bimini, Bahamas - Washington DC, USA - Hamilton, Bermuda - Tanger, Marocko - Toulon, Frankrike - Karlskrona.
- 1978–1979, långresa - Gick via Medelhavet till västra Afrika och vidare till Sydamerika, Västindien och USA. Fartygschef var kommendörkapten Roderick Klintebo (1933–2005). Färdväg Göteborg - Palermo, Sicilien - Malaga, Spanien - Dakar, Senegal - Abrolhosöarna, Brasilien - Rio de Janeiro, Brasilien - Bridgetown, Barbados - Bequia Island, Västindien - La Guaira, Venezuela - Saint Barthelemy, Västindien - Savannah, USA - Funchal, Madeira - Isle of Skye, Skottland - Aberdeen, Skottland - Karlskrona.
- 1979–1980, långresa - Detta var den 25:e och sista långresan. Gick över Atlanten och genom Panamakanalen, besök i Mexiko, USA:s västkust samt Kanada. Återresa genom Panamakanalen och via Västindien. Fartygschef var kommendörkapten Carl-Gustaf Hammarskjöld. Färdväg Göteborg - Ponta Delgada, Azorerna - Port of Spain, Trinidad - Acapulco, Mexiko - Catalina Island, USA - San Francisco, USA - Vancouver, Kanada - Los Angeles, USA - Galapagos, Ecuador - Balboa, Panama - Tortola, Västindien - Santo Domingo, Dominikanska Republiken - Lissabon, Portugal - Karlskrona.