Öppna huvudmenyn

Hökhuvuds socken

socken i Uppland

Hökhuvuds socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hökhuvuds distrikt.

Hökhuvuds socken
fd socken
Hökhuvuds kyrka 01.jpg
LandSverige
LandskapUppland
HäradFrösåkers härad
Kommun (nuv.)Östhammars kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1957
Area115 kvadratkilometer
Upphov tillHökhuvuds landskommun
Hökhuvuds församling
TingslagNorra Roslags domsagas tingslag (–)
Frösåkers tingslag (–)
Karta
Hökhuvuds sockens läge i Uppsala län.
Red pog.svg
Hökhuvuds sockens läge
i Uppsala län.
Koordinater60°12′58″N 18°12′26″E / 60.21611111°N 18.20722222°Ö / 60.21611111; 18.20722222
Koder, länkar
Sockenkod0244
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126361 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 114,7 kvadratkilometer, varav 109,02 land.[1] År 2000 fanns här 610 invånare.[2] Kyrkbyn Hökhuvud med sockenkyrkan Hökhuvuds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung. 24 maj 1889 övergick sockendelen Sandby åtting från Uppsala län till Stockholms län.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hökhuvuds församling och för de borgerliga frågorna till Hökhuvuds landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Frösåkers landskommun som 1967 uppgick i Östhammars stad som 1971 ombildades till Östhammars kommun, då också området övergick från Stockholms län till Uppsala län.[2] Församlingen uppgick 2014 i Skäfthammar-Hökhuvuds församling. [3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Hökhuvud, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Frösåkers härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets dragonkår, Roslags skvadron/Uppsala skvadron. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Roslags 1:a båtsmanskompani.[4][5]

Hökhuvuds socken (Medeltid) - Omfattning: Hökhuvuds kyrksocken omfattade i medeltids- och UH-materialet den nuvarande socknen (1950) och räknades till ”Frösåkers härads prosteri”. I administrativt hänseende var den delad så, att området väster om Olandsån (byarna Borggårde, Folkmora, Hanunda, Lysta, Roddarne, Sandby och Älgmora, vilka tillsammans med Skäfthammars socken utgjorde ”Sandby åtting”) hörde till ”Olands härad” medan den övriga delen räknades till Roden och ”Frösåkers härad”. Sockendelen väster om ån överfördes år 1716 i kameralt hänseende till Frösåkers härad. Först 1889 förenades de två sockendelarna i jordeboken.

Gruvdrift: 1552-56 omtalas bergsbruk vid ”Hökhuvuds berg”, varav en del silver utvanns. Vad ”Hökhuvuds berg” exakt avser har inte kunnat fastställas men brytningen har förmodligen skett på något plats mellan Borggårde, där silverhaltig malm finns (FHÅ 2, sid 38) och Sandby, som blev förläggning för gruvdrängarna (GR 23, sid 39). Även prästgården togs i anspråk för bergsbruket och blev säte för fogden vid ”Hökhuvuds gård”. 1552 uppmanade kungen prästen att lämna prästgården och söka sig en annan gård i sitt annex. 1556 skrev han att ”Hökhuvuds gård” skulle bli en avelsgård. Räkenskaper för gården finns bevarade för år 1552-56. (GR = Konung Gustaf I:s registratur 1-29, utg genom V Granlund m.fl. (Sthlm 1861-1916) (FHÅ = Frösåkers hembygdsförenings årsskrift (1929-34/37) (UH = Upplands handlingar, i KA (Kammararkivet) från 1922 ingående i Riksarkivet.) (DS = Diplomatarium Suecanum , utg av J G Liljegren m.fl. I-VI, VIII:1-3, IX:1, X:1, Sthlm 1829-1970) [6]

GeografiRedigera

Hökhuvuds socken ligger sydväst om Östhammar kring Olandsån och med norra delen av Gimo damm i sydväst. Socknen är en småkuperad mossrik skogsbygd med odlingsbygd i ådalen.[7][1][8][9]

Vandringsleden Upplandsleden går genom södra delen av socknen. Där går även länsväg 292. Även länsväg 288 korsar socknen, liksom Dannemora-Harg Järnväg (DHJ).

Inom socknen ligger byarna Ånö, Väddika samt Uppskedika.

FornlämningarRedigera

Från järnåldern finns omkring 20 gravfält, där en stor gravhög är Tore Höks hög. Tre runristningar är funna.[7][10][11][8]


NamnetRedigera

Namnet skrevs 1316 Høkhouut kommer från kyrkbyn och innehåller hök och huvud. Namnet avsåg troligen ursprungligen den bergknalle på vars krön Tore Höks hög ligger.[12]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hökhuvud socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Hökshuvud socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Roslags båtsmanskompanier
  6. ^ Dahlbäck-Jansson-Westin; ”Det medeltida Sverige 1:1 Uppland, Norra Roden”, Kommittén för det medeltida Sverige (utg), Almquist & Wiksell, Sthlm 1972, ISBN 91-7192-018-8, sid 120f
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ Karta över Frösåkers härad, sydvästra delen, från 1905
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hökhuvuds socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hökhuvuds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län, del 1 Hermes 1951 libris
  • Lannergård, Sven, Hökhuvud, bygd och människor, (1956)

Externa länkarRedigera