Öppna huvudmenyn

Lektor

titel för olika typer av lärare, som internationellt används i starkt varierande betydelse
(Omdirigerad från Högskolelektor)

Lektor (från latinets lector, "föreläsare") är en titel för lärare och liknande som internationellt används i starkt varierande betydelse.

Akademiska titlar
och anställningsformer
Grundnivå Högskoleexamen
Kandidat
Yrkesexamen
Avancerad nivå Magister
Masterexamen
Yrkesexamen
Forskarnivå Licentiat
Doktor
Högre titlar Docent
Anställningsformer Adjungerad professor
Adjunkt
Dekan
Director musices
Forskarassistent
Lektor
Postdok
Prefekt
Prodekanus
Professor
Proprefekt
Prorektor
Rektor
Hederstitlar Hedersdoktor
Honorary Fellow
Professors namn

I det antika Rom syftade det på en slav som läste högt för sin herre. Vanligtvis är det en form av lärare med en högre titel än adjunkt och en lektor har vanligtvis avlagt doktorsexamen. Ursprungligen användes det främst om lärare vid läroverk och folkskoleseminarier. Vissa utlandsfödda universitetslärare gick under benämningen "universitetslektorer", något som förekom vid universiteten i Uppsala och Lund men även i Köpenhamn, Berlin, Wien, Warszawa, Prag, London, Paris och Rom.[1]

Numera är titeln vanligast inom högskola och universitet - högskolelektor resp. universitetslektor - men förekommer även inom gymnasium. En lektor vid ett gymnasium skall ha avlagt licentiat- eller doktorsexamen. Det kan ibland finnas lektorer även inom grundskola eller förskola.

Evangelisk-lutherska kyrkan i FinlandRedigera

Inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en lektor en kvinnlig teolog som har tjänst inom en församling men som inte är prästvigd. Kyrkomötet grundade lektorstjänsten för kvinnliga teologer, då det 1963 förkastade förslaget om att införa kvinnor i prästämbetet. Tjänsten är till sin natur en undervisningstjänst. Motsvarande tjänst finns inte inom andra kyrkor.

År 1978 fick lektorerna rätt att predika med tillstånd av kyrkoherden, bistå präster vid nattvardsutdelningen och konfirmera. De kan också förrätta sjukkommunion.

Lektorernas speciella ansvarsområden är enligt kyrkoordningen kristen fostran, undervisning och själavård. Dessutom deltar hon i annat församlingsarbete.

Då prästämbetet öppnades för kvinnor år 1986 prästvigdes merparten av församlingslektorerna. Samtidigt ändrades deras lektorstjänster till prästtjänster. Det finns fortsättningsvis några tiotals lektorstjänster i församlingarna, men de verkar småningom försvinna.[2]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1195-96 
  2. ^ Ordlista” (på sv-SE). evl.fi. https://evl.fi/ordlista/-/glossary/word/Lektor. Läst 25 augusti 2018.