Höganäs stad
Höganäs stad var en tidigare kommun i Malmöhus län.
| Höganäs stad Före detta kommun | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Malmöhus län |
| Kommun, nu | Höganäs kommun |
| Centralort | Höganäs |
| Inrättad | 1 januari 1936 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Höganäs kommun |
| Befolkning, areal | |
| Areal | 6 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°11′46″N 12°34′37″Ö / 56.196001944444°N 12.576921111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Luggude tingslag |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1284 |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historik redigera
Höganäs stad bildades 1936 genom en utbrytning av Höganäs municipalsamhälle ur Väsby landskommun. Denna landskommun inkorporerades 1967 i staden. 1971 gick staden upp i den då nybildade Höganäs kommun.[1]
I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt och ingick i Luggude tingslag.[2]
I kyrkligt hänseende hörde staden till Höganäs församling. 1967 tillkom Vikens och Väsby församlingar.[3]
Sockenkod redigera
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1266[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet redigera
Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda facklor överlagda med ett ankare, allt i rött.
Vapnet fastställdes för Höganäs stad 1937. Symbolerna syftar på gruvverksamheten. Gruvbolaget hade ett ankare som varumärke. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen men facklorna gjordes svarta. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1979.
Geografi redigera
Höganäs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,00 km², varav 5,99 km² land.[5]
Tätorter i staden 1960 redigera
I Höganäs stad fanns del av tätorten Höganäsa, som hade 7 473 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[6]
Näringsliv redigera
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i kommunens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[7]
- 64,6 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
- 9,8 procent av handel
- 9,0 procent av samfärdsel
- 6,4 procent av offentliga tjänster m.m.
- 3,8 procent av gruvbrytning
- 3,2 procent av jordbruk med binäringar
- 1,2 procent av husligt arbete
- 1,9 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,8 procent i jord- och stenindustrin, 9,7 procent i textil- och sömnadsindustrin och 8,7 procent i metallindustrin. 114 av förvärvsarbetarna (3,6 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[7]
Politik redigera
Mandatfördelning i valen 1938-1966 redigera
| Valår | S | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1938 | 25 | 5 |
| 30 | 77,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 25 | 1 | 4 |
| 30 | 80,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 23 | 3 | 4 |
| 30 | 82,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 23 | 4 | 3 |
| 30 | 88,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 22 | 4 | 4 |
| 30 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 21 | 3 | 6 |
| 30 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 21 | 1 | 4 | 4 |
| 30 | 87,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 22 | 4 | 7 | 7 |
| 40 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor redigera
^a Tätorten Höganäs var delad mellan Höganäs stad (7 473 inv.), Väsby landskommun (364 inv.) och Brunnby landskommun (43 inv.)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Luggude härads domsaga
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Höganäs stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 29 i pdf:en
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 92-93. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.