Frisör

yrkestitel där utövaren klipper, behandlar och vårdar kundernas hår
(Omdirigerad från Hårfrisör)

Frisör är ett yrke där utövaren klipper, behandlar och vårdar kundernas hår. Beroende på kundens könstillhörighet indelas yrket i damfrisör och herrfrisör. En kvinnlig utövare av yrket kan även kallas frisörska (vardagligt frissa). Herrfrisörer som ägnar sig åt rakning och skäggvård kallas även barberare, vilket också är en äldre generell benämning på frisörer.

Frisör klipper pojke.
Skylt utanför frisör i Ystad 2019.

En frisör arbetar vanligen på en frisersalong. Många frisörer är egenföretagare och det är vanligt förekommande att de hyr en plats (stol) i en större frisersalong. Frisörer använder ofta förkläde i sin yrkesutövning. Anledningen är bland annat att minska kontakten med olika kemikalier och kundernas hår.

I Sverige är det bland annat möjligt att utbilda sig till frisör vid gymnasieskolans Hantverksprogram. Det finns även många privata utbildningsalternativ.

Historik redigera

 
Osmansk barberare 1657; från Claes Rålambs turkiska dräktbok.

Ursprungligen var herrfrisörerna barberare och hade som uppdrag att, inom sitt skrå, i städerna sköta männens hår och skägg, samt att i någon mån bidra till männens hygien genom badarverksamhet. Då barberarna hade skarpa instrument som rakknivar fick de också behandla sår och skador där kniven behövdes för läkning. Barberarna medföljde styrkorna under krig samt bistod officerare och soldater med fältsjukvård. En sådan barberare, även kallad bardskär eller bardskärare, assisterade som fältskär och utförde då ingrepp som att öppna bölder, amputera lemmar samt förlösa kvinnor som följt männen i strid och inte kunde klara födandet själva.

I Sverige ledde de stora dödstalen i Finska kriget mot Ryssland 1808-1809 till ett beslut om att ge barberarna bättre utbildning av medicinskt skolade akademiker vid universiteten. Karolinska institutet grundades och Collegium chirurgicum bildades. Efter visst motstånd fick de nyutbildade kirurgerna titulera sig läkare, efter dispyter med de akademiska medicinska läkarna, som också hade skråliknande avtal med kungen om sin verksamhet.

Under 1900-talet gjorde utvecklingen av rakblad och rakapparater att efterfrågan på barberartjänsterna minskade.

Se även redigera