Öppna huvudmenyn

Anders Håkan Lans, född 2 november 1947 i Enskede församling i Stockholms stad,[1] är en svensk uppfinnare. Under tiden han arbetade på FOA, tog han fram ett system för färggrafik till datorer, som han personligen fick patenträttigheter till. Under många år har olika tvister varit aktuella i amerikanska domstolar om detta patent.

Håkan Lans
Född2 november 1947 (71 år)
Enskede församling i Stockholms stad, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragUppfinnare

Innehåll

BiografiRedigera

Lans avlade examen i elektronik och mekanik vid Uppsala universitet 1968.[2] Han var forskare vid Försvarets forskningsanstalt och Stockholms universitet 1968–1978.[3]

UppfinnandeRedigera

Håkan Lans har även utformat kommunikationsmetoden STDMA, som används inom AIS respektive VDL Mode 4 för sjöfart respektive luftfart. AIS är ett generellt system, som anger ett fartygs position till andra fartyg i närheten, för att öka säkerheten vid navigering. Standarden VDL Mode 4 används som ett substitut för sekundärradar i flygplan med motsvarande funktion som AIS. Dessa system har antagits som världsstandard, först för sjöfart och senare även för flygtrafik.

Lans är i Sverige ibland omskriven, som den person som har uppfunnit datormusen. Den äran skall dock tillskrivas Douglas Engelbart (se artikeln om datormus). Det som Håkan Lans konstruerade var en del av ett digitaliseringsbord, och detta skilde sig en del från de datormöss som är vanliga idag. Bland annat fungerar den bara på en särskild platta, som känner av exakt var pekdonet, pucken, befinner sig.

PatentverksamhetRedigera

Håkan Lans har innehaft två patent i Sverige:

EP 92914913.6 Positionssystem 
Detta patent beskriver ett system som utnyttjar satellitnavigering (GPS) och radiokommunikation för att höja säkerheten för flygplan och fartyg. I korthet går idén ut på att alla flygplan sänder ut sin GPS-position, hastighet och riktning till alla andra flygplan som befinner sig i närheten. De kan då se varandra på en skärm och på så sätt undvika att köra in i varandra. Detaljerna om hur man kan konstruera ett sådant radiokommunikationsprotokoll är den stora delen av uppfinningen. Patentet förvaltas av firman GP&C och går då under namnet ”STDMA datalink” för ”Self organising Time Division Multiple Access”. Kommunikationsprotokollet används idag i AIS, vilket är ett system som idag nyttjas av alla handelsfartyg med bruttodräktighet över 300 ton (antagligen en slarvigt skriven 500 som blev 300 i regeltexten) i internationell trafik (så kallade SOLAS-fartyg) vilka är cirka 50 000 stycken. Detta patent lämnades in 1992, och gick ut 2012.
SE 8404515-2 Anordning för alstring av ett mönster på en ljuskänslig yta
Detta patent beskriver hur en lampa och en X-Y-plotter kan användas för att skriva på ljuskänsliga material. Detta patent lämnades in 1984, och gick ut 1992.

Lans har även två amerikanska patent:

4,303,986Data processing system and apparatus for color graphics display[4]
Detta patent beskriver ett sätt att hantera beräkningsbehovet i en dator då den utnyttjar färggrafik. Enkelt uttryck så är det ett patent på att använda en separat grafikprocessor, alltså ett patent på grafikkort. Patentet fick uppmärksamhet i samband med att Håkan Lans började kräva in licenspengar från datortillverkare.[källa behövs] Detta patent blev giltigt 1981, och gick ut senast 2001.
4,717,928Arrangement for producing a pattern on a light-sensitive surface[5]
Detta är samma patent som SE 8404515-2 ovan. Detta patent blev giltigt 1988, och gick ut senast 2008.

Utöver detta var även positionssystemet patenterat i USA, men det patentet blev indraget 2010 då det skedde en förnyad granskning där det inte ansågs att uppfinningen var tillräckligt originell jämfört med vad som redan var publicerat när ansökan inlämnades.

Rättsliga processerRedigera

Håkan Lans drev under tio år (1985–1995) en process mot Hitachi angående intrång i hans amerikanska patent på grafikkort. Parterna överenskom om förlikning, vilket bidrog till att IBM tecknade ett licensavtal.

Dell, Hewlett-Packard och Compaq använde dock tekniken utan licens. Företagen stämdes 1997 men Lans förlorade detta mål på grund av att hans amerikanska advokater stämt företagen i fel namn. De hade stämt dem i Håkan Lans namn i stället för i hans helägda aktiebolag Uniboards namn. Uniboard är den juridiska ägaren av patenten enligt det amerikanska domslutet. Lans dömdes den 6 september 2001 till att betala alla rättegångskostnader.

Under 2005 omprövades beslutet och dom föll i juni 2005. Detta domslut är samma som det föregående: Håkan Lans förlorade och dömdes att betala alla rättegångskostnader.

År 2008 stämde Gateway (företaget förvärvades år 2007 av Acer Inc.) Håkan Lans i Nacka Tingsrätt för att få ut de rättegångskostnader som Lans dömts att betala i det amerikanska domslutet från 2005. Nacka Tingsrätt beslöt att Håkan Lans var skyldig att göra detta. Domen överklagades och den 5 november 2010 beslöt Svea Hovrätt att Nacka Tingsrätt inte kan ålägga Håkan Lans att betala rättegångskostnader enligt amerikansk dom utan att prova underliggande rättsfrågor. Nacka tingsrätt beslöt i september 2013 att Håkan Lans företag Uniboard skall stå för rättegångskostnaderna.[6] Domen fastställdes av Hovrätten i juni 2014, då de inte anser att Håkan Lans lyckats visa att det skulle begåtts några felaktigheter i det amerikanska domslutet.[7]

Håkan Lans har även stämt sina advokater. I april 2012 förlikades Lans med dessa. Lans kommenterade att "parterna är nöjda".[8]

Utmärkelser och Lans i kulturenRedigera

LedamotskapRedigera

Håkan Lans invaldes 1996 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien,[3] invaldes 1997 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien men utträdde ur akademien 2006[2] och invaldes år 2001 som korresponderande ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[9]

PriserRedigera

Lans erhöll utmärkelsen Årets uppfinnare i Sverige 1990, Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj 1993, The International Seatrade Award 1993, Polhemspriset 1995 (för färggrafik och transponder för positioneringssystem; GPS), KTH:s stora pris 1996, Flight Aerospace Industry Award 1997, Flygtekniska Föreningens Thulinmedalj i guld 1999, utsågs 2001 till teknologie hedersdoktor vid Uppsala universitet,[3] mottog år 2002 H.M. Konungens medalj, 8:e storleken i högblått band och Andrépriset från Patent- och registreringsverket 2003.[3]

BiografiRedigera

Författaren David Lagercrantz publicerade år 2000 biografin Ett svenskt geni. Berättelsen om Håkan Lans och kriget han startade, ISBN 91-7643-765-5. Boken kom i en ny utökad upplaga 2006 med ny information. Strix Drama har köpt filmrättigheterna till boken.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ [a b] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 35. ISBN 978-91-980878-8-8 .
  3. ^ [a b c d] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 342. ISBN 91-975132-7-X .
  4. ^ Lans, Hakan. ”United States Patent: 4303986 - Data processing system and apparatus for color graphics display”. http://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?Sect2=PTO1&Sect2=HITOFF&p=1&u=%252Fnetahtml%25%252FPTO%25%252Fsearch-bool.html&r=1&f=G&l=50&d=PALL&RefSrch=yes&Query=PN%252F4303986. Läst 13 februari 2018. 
  5. ^ Grisolia, Nick; Greenley, Peter. ”United States Patent: 8308315 - Hand-held glow writing apparatus”. http://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?Sect1=PTO2&Sect2=HITOFF&p=1&u=/netahtml/search-bool.html&r=1&f=G&l=50&co1=AND&d=ptxt&s1=4,717,928&OS=4,717,928&RS=4,717,928. Läst 13 februari 2018. 
  6. ^ DN"[1]", Dagens Nyheter, 25 september 2013. Läst den 25 september 2013.
  7. ^ DN"[2]", Dagens Nyheter, 26 juni 2014. Läst den 16 juni 2014.
  8. ^ NyTeknik"[3]", NyTeknik, 28 april 2012. Läst den 28 april 2012.
  9. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 244. ISBN 978-91-87184-83-3 
  10. ^ Ny Teknik om Lansbiografin

Externa länkarRedigera