Häringe slott
Häringe är ett tidigare säteri i Västerhaninge socken i Haninge kommun på Södertörn i Södermanland. Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på initiativ av Gustaf Horn och stod färdig 1657. Häringe slott har under åren haft flera kända ägare, bland dem Gustav II Adolf, Fabian Löwen, Torsten Kreuger, Axel Wenner-Gren och Olle Hartwig. Sedan 1 april 2017 ägs anläggningen av Vesko Mijac, som driver här en hotell- och konferensverksamhet. Slottet med omnejd ligger vid Landfjärden och inom Häringe-Hammersta naturreservat.
| Häringe | |
| Slott | |
 Häringe slott i september 2014
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Region | Svealand |
| Kommun | Haninge |
| Byggherre | Gustaf Horn |
| Färdigställande | 1657 |
Äldre historik redigera
Häringes huvudbyggnad uppfördes på 1650-talet och stod färdig 1657, men gården har äldre anor. I skogen söder om slottet finns ett gravfält från yngre järnålder och vid gårdens uppfart står en runsten, Södermanlands runinskrifter 239.
Enligt traditionen är detta platsen för den hos Snorre Sturlasson i Olav den heliges saga omtalade slaget vid Sotaskär mot vikingen Sote 1007. Rester av en husgrund nere vid Landfjärden har utpekats som Sotes borg. Av allt att döma är dock dessa ruiner mer sentida.[1]
Det första skriftliga dokument där Häringe står omnämnt är daterat 1278, då kung Magnus Ladulås skänkte jord på Muskö mittemot Häringe till biskopsstolen i Strängnäs. Strängnäs biskopsbord innehade 1331 jord i Häringe och Anders Naglasson bytte 1362 bort jord här till Nils Turesson på Hammersta.[2]
År 1495 överlät biskop Konrad Rogge Häringe via byte till Sten Sture den äldre. Av ett dokument i samband med jordtransaktionen 1496 framgår att Häringe då bestod av fyra bondgårdar. 1502 brändes Häringe av danske kung Hans och hans knektar.[2]
Efter Sten Sture ärvdes Häringe av hans hustrus brorson Åke Jöransson (Tott), sedan till dennes dotter Kristian Åkesdotter. 1534 var den sätesgård för hennes första man Peder Larsson (Hård av Häringe) och 1541–1553 för hennes andra man Johan Pedersson (Bååt).[2]
År 1553 gjorde Gustav Vasa anspråk på Häringe som arvegods efter sin farmor, som var syster till Sten Sture. Johan Pedersson tvingas flytta till Fituna istället.[2] Ett ägobyte skedde åter 1625 när Gustav II Adolf överlät sitt ärvda släktgods till sin fältmarskalk och anförvant Gustaf Horn. Vid övertagandet stod en uttjänt, äldre träbyggnad på den höjd där han senare lät uppföra det nuvarande slottet.[3] När detta uppfördes 1651–1657 användes den sydvästra flygeln som tillfällig bostad. Sjöflygeln som den nu kallas var en del av det äldre, föregående huset. Gustaf Horns hustru befann sig på Häringe redan 1630 och födde där sonen Axel, som dock avled redan året därpå. Hustrun Kristina Oxenstierna lämnade Häringe våren 1631 och avseglade med sina två barn från Älvsnabben till Wolgast för att följa sin make i fält. Efter Gustaf Horns död 1657 ärvdes slottet av deras dotter Agneta.
Vid reduktionen 1681 lade Kronan beslag på Häringe, men återtogs efter processer av Agnetas son Gustaf Cruus tillsammans med Claes Fleming och Fabian Wrede. Häringe ärvdes av Agneta Horns dotterdotter Agneta Wrede 1696, av hennes dotter Hedvig Catharina Lillie 1730 och därefter av Carl Julius De la Gardie 1745. Hans vidlyftiga leverne gjorde att han kom på obestånd och blev tvungen att pantsätta Häringe till Rikets ständers bank. Egendomen inköptes 1769 av generalmajor Fabian Löwen och blev fideikommiss för den löwenska släkten.
Nyare historik redigera
Egendomen fanns i löwenska släkten fram till 1929 då den såldes av August Trolle-Löwen till industrimannen Torsten Kreuger. Han lät uppföra en ny trädgårdsanläggning och en swimmingpool som troligen var Sveriges första. Efter Kreugerkraschen förvärvades Häringe slott 1934 av industrimannen Axel Wenner-Gren och hans hustru Marguerite Wenner-Gren. De gav slottet ungefär den konstnärliga inredning och utformning det har än idag.
Under Wenner-Grens tid vistades många berömda gäster på Häringe slott som Greta Garbo, Danny Kaye, Josephine Baker, Karl Gerhard och Zarah Leander. Axel Wenner-Gren och hans fru Marguerite är begravda under en minnessten nära den främre, östra flygeln. Efter Axel Wenner-Grens död sålde förvaltaren Birger Strid ut allt lösöre och Häringe övertogs av Stockholm stad. När delikatessföretagaren och kräftimportören Olle Hartwig AB därefter köpte slottet 1974 på en exekutiv auktion för 1,7 miljoner kronor var det praktiskt taget tomt.
Under åren 1979–86 tillhörde Häringe Securitas ägare Sven Philip-Sörensen, men återköptes 1986 av paret Margit och Olle Hartwig. Genom att studera gamla bilder från Wenner-Grens tid lyckades familjen Hartwig köpa tillbaka en hel del möbler, konst och gobelänger. Hartwig övertog den hotell- och konferensrörelse som Sven Philip-Sörensen byggt upp. År 1999 köptes Häringe av Åke Ljungberg, son till Tage Ljungberg, grundare av fastighetsimperiet Atrium Ljungberg, som överlät anläggningen till sin dotter Jenny Ljungberg. År 2014 bestämde sig Jenny Ljungberg att flytta till New York och sälja Häringe. Enligt Jenny Ljungberg ligger Häringes nuvarande värde på mellan 75 och 100 miljoner kronor.[4] TV-programmet Förrädarna spelades in i slottet.
Byggnader och parken redigera
Huvudbyggnad och interiör redigera
Huvudbyggnaden, ursprungligen gestaltad i tyskholländsk senrenässansstil, stod färdig år 1657, samma år när dåvarande ägaren Gustaf Horn avled. Då hade exteriörens arkitektur med volutgavlar och rik fasadutsmyckning hunnit bli omodern.[5] I slutet av 1600-talet gjordes genomgripande förändringar av fasaderna. Nuvarande byggnad med enkel arkitektur i karolinerstil skapades på 1770-talet under Fabian Löwen.
Idag har huset två våningar under ett koppartäckt säteritak. Det finns fem matsalar och sex salonger. I entrén och bottenvåningens korridorer utställs bland annat 98 jakttroféer, Gustav II Adolfs fälttrumpet och en byst visande den tidigare ägaren Axel Wenner-Gren. Väggarna i den ”Nedre gotiska matsalen” smyckas av skotska gotiska paneler som makarna Wenner-Gren smugglade in i Sverige.[6] I stora matsalen på bottenvåningen märks matsalsskåpet på ena kortväggen. Skåpet som väger över ett ton ritades av arkitekt Ragnar Östberg på uppdrag av Torsten Kreuger.[7]
- Huvudbyggnad
- Interiör
-
Korridor, bottenvåning -
Stora matsalen -
Nedre gotiska matsalen -
Huvudtrappa
Sjöflygeln redigera
Sjöflygeln uppfördes 1650 på initiativ av Gustaf Horn och var privat bostad åt honom och hans familj medan byggnadsarbetena för huvudbyggnaden pågick. Byggnaden har två våningar och ett valmat sadeltak som är täckt av glaserat taktegel. Mellan Sjöflygeln och huvudbyggnaden lät Torsten Kreuger anlägga en underjordisk gång.[8]
Kavaljersflygeln redigera
Mittemot Sjöflygeln återfinns Kavaljersflygeln med sju hotellrum. Här fick kavaljerer övernatta under Torsten Kreugers tid. Mellan flyglarna ligger poolen. Vid Kavaljersflygeln finns Sveriges äldsta bowlingbana som Torsten Kreuger lät bygga på 1930-talet.[9] Byggnaden är uppförd i en våning under ett valmat sadeltak som är täckt av glaserat taktegel.
Rotundan redigera
I slottsanläggningens förlängning söderut ligger Rotundan, som nås via ett förrum. Själva rotundan, som byggdes under paret Wenner-Grens tid, består av en öppen, rund pelargång med cirka 25 meter i diameter och en fontänbrunn i mitten. I pelargången finns en tavla i brons som hyllar Axel L. Wenner-Gren ”Founder och first salesman of Electrolux”.
- Övriga byggnader
-
Västra flygeln -
Östra flygeln -
Sjöflygeln mot väst -
Kavaljersflygeln och poolen -
Rotundan -
Förrummet till Rotundan -
Hyllningstavla i Rotundan -
Grindstugan
Parken redigera
Slottets park sträcker sig huvudsakligen öster om huvudbyggnaden. Parkens nuvarande gestaltning kom till under paret Wenner-Grens tid. En allé leder fram till skulpturparken, där finns statyer från Peru och Irland samt de nordiska gudarna avbilade i sandsten.[10] I den mindre parken utanför huvudbyggnadens norra del märks Axel och Marguerite Wenner-Grens gemensamma grav som markeras av en stor fältsten med inskription: ”Axel L. Wenner-Gren *5.6.1881 †24. 11. 1961 - Maguerite *15.10.1891 †12.8.1973”. Strax intill återfinns runstenen Häringe 239.
- Bilder, parken
-
Parkallén -
Skulpturparken -
Axel och Marguerite Wenner-Grens grav -
Runstenen Häringe 239
- Bilder, övriga konstföremål
-
Gotisk kolonn vid Rotundan -
Putto med fisk i Rotundan -
Fontänbrunn vid poolen -
Skulptur vid dammen
Ägarlängd redigera
Källa enligt Häringe slott.[11]
|
|
|
Källor redigera
- Ägarna under Häringetiden
- Västerhaninge och Muskö socknar i Sotholms härad af Stockholms län, av Gustaf Westerin 1897
Noter redigera
- ^ RAÄ-nummer Västerhaninge 177:1.
- ^ [a b c d] Det medeltida Sverige 2:1 s 286 ff.
- ^ Slottsguiden: Häringe slott.
- ^ Mitt i: Ny ägare sökes till Häringe slott, publicerad 2014-06-24.
- ^ Stockholms läns museum: Häringe.
- ^ ”Häringe slott: Nedre gotiska matsalen.”. Arkiverad från originalet den 12 september 2014. https://web.archive.org/web/20140912150514/http://www.haringeslott.se/hotell/slottet/nedre-gotiska-matsalen/. Läst 12 september 2014.
- ^ ”Häringe slott: Stora matsalen.”. Arkiverad från originalet den 8 december 2019. https://web.archive.org/web/20191208003813/http://www.haringeslott.se/hotell/slottet/stora-matsalen/. Läst 12 september 2014.
- ^ ”Häringe slott: Sjöflygeln.”. Arkiverad från originalet den 11 september 2014. https://web.archive.org/web/20140911104524/http://www.haringeslott.se/hotell/sjoeflygeln/. Läst 12 september 2014.
- ^ ”Häringe slott: Kavaljersflygeln.”. Arkiverad från originalet den 11 september 2014. https://web.archive.org/web/20140911130914/http://www.haringeslott.se/hotell/kavaljersflygeln/. Läst 12 september 2014.
- ^ ”Häringe slott: Historia.”. Arkiverad från originalet den 11 september 2014. https://web.archive.org/web/20140911001755/http://www.haringeslott.se/hotell/historia/. Läst 12 september 2014.
- ^ [a b] ”Häringe slott: Ägarlängd.”. Arkiverad från originalet den 11 september 2014. https://web.archive.org/web/20140911112537/http://www.haringeslott.se/hotell/historia/aegarlaengd/. Läst 12 september 2014.
Tryckta källor redigera
- Janzon, Kaj; Rahmqvist, Sigurd (2002). Det medeltida Sverige - 2:1. Stockholm: Riksarkivet. ISBN 91-7209-240-8
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Häringe slott.- Häringe i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882–1883
- Häringe i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856–1870
- Officiell webbplats
