Öppna huvudmenyn
Medborgarhuset från Sparbanksvägen.
Medborgarhuset från sydost.
Arne Jones relief i betong.

Hägerstensåsens medborgarhus är ett medborgarhus i hörnet Riksdalervägen / Sparbanksvägen i stadsdelen Hägerstensåsen i södra Stockholm.

BakgrundRedigera

Medborgarhuset i Hägerstensåsen är ett exempel på ett Community centre, ett modebegrepp bland 1940-talets arkitekter och stadsplanerare. Ett Community center var hjärtat i de grannskapsförorter som var rådande stadsbyggnadsideal i Storbritannien och som introducerades i Sverige i mitten av 1940-talet. Arkitekt Uno Åhrén översatte "Community center" med "Medborgarhus" och han ritade ett av de första i Årsta centrum. Tanken var att medborgarhusen skulle efterträda Folkets Hus som sociala mötespunkter. Till skillnad från Folkets hus skulle medborgarhusen vara allaktivitetshus, öppet alltid för alla.

BeskrivningRedigera

I utbyggnaden av Hägerstensåsen reserverades mark för ett medborgarhus i stadsplanen från 1943. För utformningen av stadsplanen svarade arkitektfirman Ancker-Gate-Lindegren. Fyra år senare bildades föreningen som skulle stå för administration och skötsel av ett framtida medborgarhus. Arkitekten Bengt Gate på Ancker-Gate-Lindegren reste 1949 tillsammans med föreningens ordförande, Olsson & Rosenlunds direktör Fritz Eriksson, på en studieresa till London för att hämta inspiration bland nyuppförda Community centers.

Huset uppfördes i rött murtegel med byggnadsfirman Erik Wallin som byggmästare. Beställare var Stockholms stads fastighetskontor.[1] Komplexet är delat i två hälfter, en vuxenflygel och en ungdomsflygel. Huvudentrén är dock gemensam.[2] På grund av sviktande finanser invigdes det först i september 1957.

Arne Jones stod för den konstnärliga utsmyckningen med en relief i betong över portiken mellan de båda huskropparna. Medborgarhuset innehåller bland annat föreningslokaler, vilka förvaltas av den 1977 bildade ideella föreningen Hägerstensåsens medborgarhusförening.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  2. ^ Anita Lundin (redaktör) (2014). Brännkyrka 1913-2013, Socken som blev 51 stadsdelar. Brännkyrka hembygdsförening. sid. 240. ISBN 978-91-8685329-7 

Externa länkarRedigera