Gyllenborg
familj
Gyllenborg var en svensk grevlig ätt nummer 42 som stammade från borgmästaren Johan Wolimhaus (död 1622) i Königsee, Thüringen, vars son Simon Wolimhaus (1601–1658) blev apotekare, inkallad 1624 till Sverige av Gustav II Adolf och grundade 1628 på dennes anfordran i Uppsala Sveriges första akademiapotek, benämnt Kronan. Av de båda sönerna i hans andra äktenskap blev Jakob Gyllenborg adlad 1680, friherre 1689 och greve 1695, medan andre, Anders Wolimhaus, blev stamfar för grevliga ätten Leijonstedt. Ätten utslocknade år 1863.[1]
Bland ättens medlemmar återfinns:
- Jakob Gyllenborg (1648-1701), statsman och vitterhetsidkare
- Olof Gyllenborg (1676-1737) ämbetsman och vitterhetsidkare
- Carl Gyllenborg (1679-1746), ämbetsman, diplomat, politiker och författare
- Johan Gyllenborg (1682-1752) riksråd
- Fredrik Gyllenborg (1698-1759), domare
- Henning Adolf Gyllenborg (1713-1775), riksråd
- Jacob Johan Gyllenborg (1721-1788), jurist, landshövding
- Sofia Emerentia Gyllenborg (1727-1783), abbedissa
- Gustaf Fredrik Gyllenborg (1731-1808), författare, ledamot av Svenska akademien
- Carl Johan Gyllenborg (1741-1811), jurist och landshövding
- Gustaf Adolf Gyllenborg (1743-1789), jurist och assessor
- Johan Henning Gyllenborg (1756-1830) politiker
- Fredrik Gyllenborg (1767-1829), justitiestatsminister
Källor redigera
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932