Öppna huvudmenyn

Guvernementet Irkutsk, ett guvernement i asiatiska Ryssland och RSFSR, östra Sibirien, 1764–1926.

Guvernementet Iruktsk
Иркутская губернiя
Guvernement i Kejsardömet Ryssland
Grupp av tofalarer från guvernementet Irkutsk, tidigt 1900-tal.
Grupp av tofalarer från guvernementet Irkutsk, tidigt 1900-tal.
Coat of Arms of Irkutsk gubernia (Russian empire).png
Symbol
Land Kejsardömet Ryssland Ryssland
Huvudstad Irkutsk
Area 726 296 km²
Folkmängd 514 267 (1897)
Befolkningstäthet 1 invånare/km²
Idag del av: Irkutsk oblast
Karta över guvernementet Irkutsk från den ryska upplagan av Brockhaus, tidigt 1900-tal.
Karta över guvernementet Irkutsk från den ryska upplagan av Brockhaus, tidigt 1900-tal.

Det var begränsat i söder av Kina (Yttre Mongoliet), i väster av Jenisejsk, i norr av Jakutsk och i öster av Transbajkalien, varifrån det skildes av sjön Bajkal.

Innehåll

BefolkningRedigera

Det hade en yta på 726 296 km² och 514 267 invånare (1897). Större delen av befolkningen var ryssar utom omkring 120 000 burjater och 1 700 tunguser. Omkring 6 procent av befolkningen var deporterade.

GeografiRedigera

Landet var bergigt, med en höjd över havet på 350–900 m. På gränsen mot Kina löpte Sajanbergen, med toppar på 2 000–2 500 m höjd (den högsta toppen, Mönch saridag, 3 491 m., låg på mongoliskt område).

Huvudfloder var Angara eller Övre Tunguska, som flöt igenom sjön Bajkal och liksom Nedre Tunguska mynnar ut i Jenisej, samt Lena, vilken upptar Vitim och flera andra bifloder.

Södra delen var fruktbar och hade den bästa åkerjorden i östra Sibirien. Järnmalm förekom ganska rikligt, kollager huvudsakligen i Angaras floddal; grafit bearbetades på flera ställen liksom saltkällorna; guld utvanns i Birjusas dal (i västligaste delen).

NäringslivRedigera

Industrin, som hade sitt säte huvudsakligen i staden Irkutsk, omfattade brännvinsbränning, järngjuteri, saltsjuderi samt tillverkning av lerkärl, glas och porslin. 1893 fanns 135 verk med ett produktionsvärde av över 2,8 miljoner rubel.

Handeln var betydlig, då den stora vägen MoskvaKjachta och senare den transsibiriska järnvägen gå genom Irkutsk. Jordbruket var statt i tillväxt. Största delen av landet var dock skogbevuxen. Ursprungsbefolkningen idkade mest boskapsskötsel. Även jakt och fiske var avsevärda inkomstkällor.

KällaRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Irkutsk, 1904–1926.