Guvernementet Bessarabien var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland åren 1812-1917.

Guvernementet Bessarabien
Бессарабская губернiя
Guvernement i Kejsardömet Ryssland
Coat of arms of Bessarabia Governorate 1878.svg
Symbol
Land Kejsardömet Ryssland Ryssland
Huvudstad Kisjinev
Area 45 632 km²
Folkmängd 1 933 436 (1897)
Befolkningstäthet 42 invånare/km²
Idag del av: Moldavien, Odessa oblast
Guvernementet Bessarabien, 1883.
Guvernementet Bessarabien, 1883.

Det begränsades i norr och öster av Dnestr och Svarta havet och i väster av Prut. Den norra delen var skogbeväxt och lågbergig (Karpaterna), den södra utgjordes av trädlösa stäpper (Budzjakstäppen).

Somrarna var heta och vintrarna kalla; årets medeltemperatur var 9,7°. I norra delen var åkerbruket väl utvecklat, längst i söder fanns huvudsakligen betesmarker, den mellersta delen var täckt av ansenliga skogar.

Åkerbruk – mest vete och majs – samt boskapsskötsel var huvudnäringarna. Utom svin, getter och bufflar fanns omkring 312 000 hästar, 800 000 nötkreatur och 2 miljoner får. Bland mineraler fanns salt, salpeter och marmor. Industrin var avsedd blott för lokala behov.

Invånarnas antal var 1897 1 933 436, därav omkring hälften bestod av moldaver, för övrigt mest rutener och ukrainare, och även bulgarer, greker, armenier, judar, tatarer, romer och tyska kolonister, som levde i 27 kolonier i kretsen Akkerman. Bessarabien tillhörde det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland.

Bessarabien styrdes av en civilguvernör och var delat i 8 kretsar (ujezd): Akkerman, Bender, Beltsy, Izmajil, Chotin, Kisjinev, Orgejev och Soroki.[1]

Landet beboddes först av skyterna och hörde sedan 106 e. Kr. till den romerska provinsen Dacien. Under 200-talet besattes det av goterna och genomströvades under de följande århundradena av ett stort antal olika folkstammar. Efter en bland dessa, besserna (600-talet), fick landet sitt namn. Bessarabien tillhörde ifrån 1367 Moldau samt ägdes ibland av tatarer, ibland av Osmanska riket, vilket avstod landet till Ryssland genom freden i Bukarest 1812. I freden i Paris måste dock Ryssland till Moldau återlämna omkring 11 000 km2, men återfick mesta delen (9 274 km2) genom Berlinfördraget 1878.

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bessarabien, 1904–1926.