Gustav Wally

svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef

Gustav Wally, ursprungligen Gustaf Axelsson Wallenberg, född 24 november 1905, död 4 mars 1966 i Bajo i Panama[1], var en svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.

Gustav Wally
Gustav Wally
Gustav Wally
FöddGustaf Axelsson Wallenberg
24 november 1905
Död4 mars 1966 (60 år)
Bajo i Panama
IMDb SFDb

Biografi redigera

Wally var son till diplomaten och affärsmannen Axel Wallenberg och hans hustru Elsa, född Lilliehöök af Fårdala. Han avlade studentexamen vid Lundsbergs skola 1927[2] men hoppade av från en utstakad bana i finansvärlden för att i stället uppträda som balettdansör i New York i operetten Bitter Sweet 1929. Efter att ha följt Ziegfield Theatre under dess turné i USA och Kanada uppträdde han 1930 som dansare i Ernst Rolfs Chinarevy, och därefter 1931 med Karl Gerhard i Göteborg. Wally bildade tillsammans med dansken Niels Wessel Bagge danstruppen Wally brothers 1932–1933 och uppträdde på kontinenten. 1935 uppträdde han på Casino de Paris i Paris.[2] Wally medverkade under 1930-talet i Karl Gerhards och Kar de Mummas revyer. 1937 fick han ett välbetalt Hollywoodkontrakt, men aldrig någon filmroll.

Han satte upp flera egna revyer och operettshower under sin tid som chef för Södra teatern i Stockholm 1939-1941 och på Oscarsteatern 1942-1947. Wally spelade in ett antal grammofonskivor och medverkade i nio filmer.[3]

Han bosatte sig i New York 1947[4] och blev skeppsredare. På 1950-talet samarbetade han med Lars Schmidt i ett flertal internationella produktioner av My Fair Lady.

På 1950-talet övergick han till affärsverksamhet som chef för Wallenbergska Panamalinjens New York-kontor. Han blev 1953 amerikansk medborgare.[2]

Wally avled av en hjärtattack under en flygning mellan New York och Panama år 1966.

Filmografi (roller) redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

 
Gustav Wally med Rosita Serrano i en Karl Gerhard-revy strax efter kriget.
År Roll Produktion Regi Teater
1931 Medverkande Sjö och fart, revy
Karl Gerhard
Folkteatern i Göteborg[5]
1933 Medverkande Oss greker emellan
Karl Gerhard
Folkteatern[6]
1934 Robert Kokottskolan
Paul Armont och Marcel Gerbidon
Karl Gerhard Folkteatern[7]
Medverkande Mitt vänliga fönster, revy
Karl Gerhard
Karl Gerhard Folkteatern[8][9]
1936 Medverkande Klart söderut, revy
Kar de Mumma och Åke Söderblom
Björn Hodell Södra Teatern[10]
1938 Medverkande Sommar och sol över stan, revy
Royal[11]
1939 Medverkande Honnör för 39, revy
Kar de Mumma
Victor Bernau Södra Teatern[12][13]
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[14]
1942 Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[15]
1943 Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[16]
1944 Medverkande Wallyrevyn
Leif Amble-Naess Cirkus, Stockholm[17]
1944 Thomas Rhodes Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[18][19]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Oscarsteatern[20]
1946 Ralph Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William Mollison Oscarsteatern[21][22]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[23]

Bibliografi redigera

  • Wally, Gustav (1946). Följ mig i dansen. Stockholm: Fritzes bokförl. Libris 1422106 

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Han avled den 4 mars av en hjärtattack på flyget, då han var på väg från sitt hem i New York till Panama. Källa: Panorama 66 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1966, s. 96
  2. ^ [a b c] Wally, Gustav i Svenska män och kvinnor (1955)
  3. ^ Gustav Wally, Svensk Filmdatabas.
  4. ^ Lindorm, (1966), s. 96
  5. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 160. Libris 784760 
  6. ^ ”Tilja, Film, Radio”. Svenska Dagbladet: s. 12. 6 maj 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-05-06/12. Läst 4 februari 2017. 
  7. ^ Bo Bergman (28 april 1934). ”Fransk kokottskola på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-28/113/1. Läst 4 februari 2017. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 18 juni 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-18/162/19. Läst 4 februari 2017. 
  9. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 119
  10. ^ Lill. (6 mars 1936). ”Vårpremiär på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1936-03-06/11. Läst 4 februari 2017. 
  11. ^ Jerome (2 juni 1938). ”Varietényheterna: Royalvarietén”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1938-06-02/147/15. Läst 4 februari 2017. 
  12. ^ Mac (2 januari 1939). ”Nyårspremiärerna: 'Honnör för 39' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/tidning/1939-01-02/1/11. Läst 4 februari 2017. 
  13. ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017. 
  14. ^ ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. 20 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-20/50/22. Läst 15 augusti 2015. 
  15. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 217. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  16. ^ O. R-t (23 september 1943). ”"Tre valser" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-09-22/258/17. Läst 11 juli 2015. 
  17. ^ Sten af Geijerstam (27 maj 1944). ”Wally bjuder till fest på Cirkus”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-27/142/6. Läst 6 februari 2016. 
  18. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  19. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  20. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  21. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  22. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  23. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera