Öppna huvudmenyn

Gustav Kihlman

svensk bildhuggare och konstsnickare
Altaruppsats av Gustav Kihlman i Hishults kyrka

Gustav Biörsson Kihlman (Kilman, Kijhlman, Killman, Kyhlman), född omkring 1657, död 1720 i Borås, var en svensk bildhuggare och konstsnickare.

BiografiRedigera

Gustav Kihlman var son till Nils Kijhlman. Gustav Kihlman grundade Kihlmans Bildhuggarverkstad i Borås. Hans arbeten brukar klassas som karolinsk barock (karolinsk stil). Man möter honom i gamla handlingar först 1679, då han i Borås avlade borgareed för att vinna burskap såsom bildhuggare. Nästa gång påträffas han i Jönköping. Där fick han år 1687 uppdraget att för Kristine kyrka utföra en 130 alnar hög altaruppsats, vars centrala parti skulle skildra nattvarden, Kristi korsfästelse, begravning, uppståndelse och himmelsfärd.

Från tiden omkring sekelskiftet 1700 förlade han sin verksamhet i ett stråk från södra Västergötland (Sjuhäradsbygden) och ner till norra Skåne. Det är känt att han i juni 1706 anhöll om burskap i Helsingborg, att han i april 1709 – sedan han befriats från sitt burskap i Borås – erhöll sådant i Helsingborg, samt att han 1713 med hustru och gesäll var mantalsskriven där. Till dessa åtgärder torde han ha tvingats av sin verksamhet i de skånska socknarna. Till Borås återvände han definitivt 1713 och där har han nog i själva verket hela tiden haft sitt egentliga hem.

Om hans altartavlor i Kågeröd och Kvidinge säger William Karlson, att de säkerligen är ”bland de bästa och viktigaste i hans skånska produktion och ge oss en god föreställning om i vad stil han arbetade, den frodiga akantus- och spiralbarocken”, samt tillägger: ”Såväl figur- som växtmotiv har han lyckats förläna en viss plastisk verkan. Dräktveckens fall och akantusbladens frodiga och rika förgreningar förete onekligen en viss schwung, som i varje fall sätter honom bland de främste i den kategori av bildsnidare, som verkade i Skånes kyrkor under 1700-talet. Få av hans efterföljare kunna ur konstnärlig synpunkt ställas i paritet med den västgötske snidaren.”

De sista åren av sitt liv torde han ha framlevt under mycket bekymmersamma förhållanden, enligt Svenskt konstnärslexikon..

Han hade sonen Nils Kihlman (Killman) som även han var bildhuggare och som till exempel har gjort altaruppsatsen i Askims kyrka år 1726 och predikstolen i Åsenhöga kyrka år 1736.

Arbeten i urvalRedigera

Kihlman tillskrivs även odaterade predikstolar i Istorp och Berghem - båda kyrkor belägna i Sjuhäradsbygden.

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Altaruppsatsen i Harplinge kyrka tillverkades enligt ett bevarat kontrakt av Gustaf Biörson Kihlman tillsammans med hans "cammerat" Anders Svensson
  2. ^ C.M. Andersson (2002), sid 26

LitteraturRedigera

  • Andersson, C.M. Harplinge kyrka (2002)
  • Karlsson, William. En västgötsk bildsnidare i Skåne på 1700-talet. Gustaf Kilman i Hälsingborg (Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1941:21)
  • Svenskt konstnärslexikon, del 3, Hahn-Lundberger (1957)

Externa länkarRedigera