Öppna huvudmenyn

Gustaf Oscar Wallenberg

svensk affärsman, diplomat och politiker liberal

Gustaf Oscar Wallenberg, född den 6 januari 1863 i Stockholm, död den 21 mars 1937 i Stockholm (bosatt i Turkiet), var en svensk affärsman, diplomat och politiker (liberal).

Gustaf Oscar Wallenberg

Gustaf Wallenberg, 1913.

Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1900-1906
Valkrets Stockholms stads första valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av andra kammaren

Född 6 januari 1863
Skeppsholms församling, Stockholm
Död 21 mars 1937 (74 år)
Röda Korsets sjukhem, Engelbrekts församling, Stockholm
Nationalitet Sverige Sverige
Politiskt parti Liberala samlingspartiet 1902-1906
Övrig politisk
anknytning
Vilde 1900-1901
Yrke Diplomat
Kapten

BiografiRedigera

Gustaf Oscar Wallenberg var son till André Oscar Wallenberg och Anna von Sydow, samt halvbror till Knut Wallenberg. Wallenberg blev 1882 underlöjtnant och 1892 kapten i svenska flottan, sedan han 1891 lämnat den aktiva krigstjänsten för att ägna sig åt affärslivet. Han sysselsatte sig särskilt med trafikfrågor och förbättringen av Sveriges sjöfartsförbindelser. Han var verkställande direktör för det rederibolag, som 1897 övertog trafikerandet från svensk sida av rutten Trelleborg–Sassnitz samt arbetade inom den år 1898 tillsatta handels- och sjöfartskommittén livligt för rederinäringens höjande och särskilt för direkta svenska förbindelser med viktigare transoceana länder. År 1892 blev han den förste verkställande direktören i Järnvägs AB Stockholm–Saltsjön, men lämnade 1896 denna post[1] (han efterträddes av Oscar Busch).

Samma ämne var i hög grad föremål för hans intresse, då han 1900-1907 tillhörde riksdagens andra kammare som representant för Stockholms stad. De första åren betecknade han sig som vilde, men från 1902 tillhörde han Liberala samlingspartiet. När det efter unionsupplösningen blev fråga om att omorganisera Sveriges diplomati, togs Wallenberg i anspråk för dess uppgifter och utnämndes 1906 till envoyé i Tokyo från 1907 var han även ackrediterad i Peking. Wallenberg blev därmed den förste permanent stationerade svenske karriärdiplomaten i Östasien. Samtidigt befordrades han till kommendörkapten av 1:a graden.

Den 2 juli 1908 slöt Wallenberg en "Vänskaps-, handels och sjöfartstraktat" med det kinesiska Qinghovet. Fördraget låg i linje med andra fördrag som Kina slöt med flera västmakter kring förra sekelskiftet. Å ena sidan bekräftade fördraget de omfattande privilegier Sverige tillskansat sig med Fördraget i Kanton 1847, å andra sidan gav det nya fördraget möjlighet för avskaffandet av många av dessa privilegier sedan Kina reformerat sitt rättsväsende. Ganska mycket uppseende väckte Wallenbergs hemresa från Tokyo i början av 1918. Till följd av de genom kriget och speciellt den ryska revolutionen vållade osäkra förhållandena blev Wallenberg hejdad i Sibirien, där han länge kvarhölls, samt måste sedan återvända till Japan för att sedan resa över USA till Sverige, dit han först i februari 1919 anlände. 1920 förflyttades Wallenberg till Konstantinopel som minister. Han var sidoackrediterad i Sofia och innehade befattningen till 1930. 15 november 1930 flyttade Wallenberg från Skeppsholms församling till Turkiet i avseende på kyrkobokföringen.

Gustaf Oscar Wallenberg gifte sig 1887 med Annie Adelsköld (född 1869, dotter till major Claes Adelsköld och Gustafva Brolin), och de hade barnen Raoul Oscar Wallenberg (1888-1912; far till Raoul Wallenberg), Karin Wallenberg (1891-1979) och Nita Wallenberg (1896-1966).

UtmärkelserRedigera

Svenska utmärkelserRedigera

Utländska utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  • Wallenberg, 5. Gustaf Oscar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  • Wallenberg, Gustaf i Vem är det 1933
  • Edström Bert, Vargö, Lars, red (2000). Sverige och Japan: diplomatiska dokument från tre sekler. Stockholm: Enheten för Asien och Oceanien, Utrikesdep. i samarbete med Centrum för Stillahavsasienstudier, Stockholms univ. Libris länk. ISBN 91-7496-204-3 
  • Edström, Bert (2001). ”Svensk diplomat i Yttersta Östern : Gustaf Oskar Wallenberg”. Fjärrannära : kontakter mellan Sverige och Japan genom tiderna (2001 ;): sid. 92-108 . ill..  Libris 9371924
  • Larsson, Jan (1977). Diplomati och industriellt genombrott: svenska exportsträvanden på Kina 1906-1916 = [Diplomacy and modern industry] : [Sweden's quest for a Chinese market, 1906-1916]. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 94. Uppsala: Univ. Libris länk. ISBN 91-554-0658-0 
  • Nittzell, Gunnar O. "Gustaf Oskar Wallenberg - En bortglömd japanvisionär." Orientaliska studier, no. 55-56 (1994): 39-69.Libris 8261370
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 185-186

NoterRedigera

  1. ^ Gustaf Oscar Wallenberg i Thorsten Nissen, Svenskt porträttgalleri (1896), volym VIII. Flottans officerare och civilstat, Lotsstaten m.m.
  2. ^ [a b] Bihang till Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1937. sid. 73. https://books.google.se/books?id=Wog5AQAAIAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false 
  3. ^ Kommendörer av Kungl. Nordstjärneorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1915
  4. ^ Kungl. Nordstjärne-Orden. i Sveriges statskalender 1905
  5. ^ Bihang till Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1937. sid. 171. https://books.google.se/books?id=Wog5AQAAIAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false 
  6. ^ Kungl. Wasa-Orden. i Sveriges statskalender 1905
  7. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1923. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1923. sid. 189. https://books.google.se/books?id=NY45AQAAIAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false 
  8. ^ [a b c d e] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1925
  9. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1928. Sveriges statskalender. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 189 
  10. ^ Sveriges statskalender för året 1922. Sveriges statskalender. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1922. sid. 180. https://books.google.se/books?id=VHQ_AQAAMAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false 
  11. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1920. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1920. sid. 167. https://books.google.se/books?id=gnI_AQAAMAAJ&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 
  12. ^ Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1921
  13. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1912. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1912. sid. 107. https://books.google.se/books?id=wW0_AQAAMAAJ&pg=PP7&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false 
  14. ^ [a b] Sveriges statskalender för år 1913. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1913. sid. 109. https://books.google.se/books?id=lnA_AQAAMAAJ&pg=PR5-IA1&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false 
  15. ^ Sveriges statskalender för år 1914. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1914. sid. 167. https://books.google.se/books?id=sQ9EAQAAMAAJ&pg=PA1&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false 
  16. ^ Kungl. Maj:ts beskickningar till främmande makter. i Svensk rikskalender 1908
  17. ^ Kungl. Maj:ts beskickningar till främmande makter. i Svensk rikskalender 1909
  18. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1901. Sveriges statskalender. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 192 
  19. ^ [a b] Sveriges statskalender för år 1902. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1901. sid. 194. https://books.google.se/books?id=MMsaAQAAMAAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false 
  20. ^ Sveriges statskalender för år 1888. Sveriges statskalender. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1887. sid. 172 

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Sveriges sändebud i Japan
Sidoackrediterad i Kina 1907-1920
1906–1920
Efterträdare:
David Bergström
Företrädare:
Cossva Anckarsvärd
Sveriges sändebud i Turkiet
Sidoackrediterad i Bulgarien
1920–1930
Efterträdare:
Carl von Heidenstam