Gustaf Klingspor
Gustaf Klingspor, född 29 september 1772 i Stockholm, död 6 juli 1840 i Skärkinds socken, Östergötland, var en svensk greve, militär, hovman och godsägare. Han var son till fältmarskalken greve Mauritz Klingspor och far till riksdagsmannen greve Mauritz Staffan Philip Klingspor.
Högvälborne Greve Gustaf Klingspor RSO | ||
---|---|---|
Greve Gustaf Klingspor, 1808. Porträtt av Carl Fredric von Breda. | ||
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1799–1840 | |
Utnämnd av | Gustav IV Adolf | |
Efterträdare | Gustaf Vilhelm Mauritz Klingspor | |
Tidsperiod | 1772–1799 | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Försvarsgren | Armén | |
Tjänstetid | 1791–1807 | |
Grad | Överstelöjtnant | |
Enhet | Svea livgarde | |
Slag/krig | Gustav III:s ryska krig | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 29 september 1772 Stockholm, Sverige | |
Död | 6 juli 1840 (67 år) Skärkind, Sverige | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Grevliga ätten Klingspor, nr 107 | |
Sätesgård | Grönlund | |
Far | Mauritz Klingspor | |
Mor | Anna Charlotta af Petersens | |
Familj
| ||
Maka | Magdalena Charlotta Wennerstedt (g. 1798–1840, hans död) | |
Barn | 7, inkl. Mauritz | |
Grevliga ätten Klingspors vapen. |
Biografi redigera
Militär karriär redigera
Gustaf Klingspor blev 1791 löjtnant vid Svea livgarde. Han var delaktig i landstigningen vid Kachis kapell den 16 juni 1792 under ledning av kapten Carl Pontus Lilliehorn. I samband med att Klingspor kom i land med sin trupp blev han skjuten i foten av en jägarekula.[1] Klingspor medverkade även vid Viborgska gatloppet den 3 juli samma år där han blev tillfångatagen av ryssarna.[2] 1796 blev han överadjutant och major i armén.[3] Han lämnade det militära som överstelöjtnant och generaladjutant.[4]
Civil karriär redigera
Klingspor blev 1791 kammarherre hos drottning Sofia Magdalena och senare hovmarskalk hos drottning Fredrika år 1800.[3] 1799 blev han greve och 1823 fick ärva sin farbrors fideikommiss Grönlund i Östergötland.[2]
Familj redigera
Gustaf Klingspor tillhörde den grevliga ätten Klingspor, nr 107. Han var son till fältmarskalken greve Mauritz Klingspor och Anna Charlotta af Petersens samt dotterson affärsmannen Herman Petersen. Han gifte sig den 8 maj 1798 på Grönlund med friherrinnan Magdalena Charlotta Wennerstedt, dotter till överstelöjtnanten friherre Vilhelm Wennerstedt och grevinnan Charlotta Filippina von Schwerin. De fick sju barn.[3]
Söner redigera
- Godsägaren Gustaf Vilhelm Mauritz Klingspor (1799–1848), friherre vid födelsen, greve 1814 vid farfaderns död.
- Riksdagsmannen Mauritz Staffan Philip Klingspor (1800–1858), friherre vid födelsen, greve 1848 vid broderns död.
- Löjtnant Otto Klingspor (1810–1865), friherre vid födelsen, greve tillsammans med sin son Philip Klingspor 1858 vid broderns död.
- Herr Vilhelm Carl August Klingspor (1818–1832), friherre vid födelsen.
Titel och heraldiskt vapen redigera
Klingspor föddes som friherre. När hans far, Mauritz Klingspor, upphöjdes till greve av kung Gustav IV Adolf 1799, blev även han det med förbehållet att titeln sedan skulle föras vidare enligt primogenitur.[2]
- 29 september 1772 – 16 november 1799: Högvälborne Herr Friherre Gustaf Klingspor.
- 16 november 1799 – 6 juli 1840: Högvälborne Herr Greve Gustaf Klingspor.
-
Klingspors vapen som friherre.
-
Klingspors vapen som greve.
Utmärkelser redigera
- Riddare av Kungl. Svärdsorden.[4]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ ”Jan af Silléns dagbok maj-juni 1790.”. zenker.se. u.å.. https://www.zenker.se/Historia/Amphion/dagbok.shtml. Läst 11 oktober 2022.
- ^ [a b c] ”Klingspor, släkter”. Svenskt biografiskt lexikon. u.å.. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/11610. Läst 11 oktober 2022.
- ^ [a b c] ”Klingspor nr 107”. Adelsvapen-Wiki. 25 april 2014. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Klingspor_nr_107#TAB_3. Läst 8 februari 2023.
- ^ [a b] ”Gustaf Klingspor”. Arméns Porträttsamling. Svenskt Porträttarkiv. 19 februari 2019. https://portrattarkiv.se/details/mLh5P0pzYFAAAAAAAAAuPA. Läst 8 februari 2023.