Gustaf Kaunitz, född 28 november 1911 på Östermalm i Stockholm, död 28 juni 1997, var en svensk arkitekt. Bland Kaunitz mest kända verk hör Eriksdalsbadets gamla anläggning och FOA-huset i Stockholm.

Gustaf Kaunitz
Personfakta
NationalitetSvensk
Född28 november 1911
FödelseplatsÖstermalm, Stockholm
Död28 juni 1997 (85 år)
DödsplatsStockholm[1]
Alma materKungliga Tekniska Högskolan
Arbeten
KulturNav

Utbildning och verksamhetRedigera

Han utbildade sig vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Bedrev egen arkitektverksamhet. Gustaf Kaunitz ritade det så kallade FOA-huset för Försvarets forskningsanstaltGarnisonen som stod klart 1963.

Verk i urvalRedigera

 
Farstahallen.
 
Farstahallen, entrén.
 
Bergholmsskolan, Bagarmossen.
  • Telebyggnad i Hässleholm, 1956.
  • Industribyggnad för AB Wicanders korkfabrik, Elektravägen 20 - 30, Västberga, Stockholm, 1957.
  • Flerbostadshus, kontor och butiker, kv Enbusken, Bredagatan, Drottninggatan, Linköping, 1957.
  • Flerbostadshus, kv Bryggaren, Rudbäcksgatan, Drottninggatan, Örebro, 1958.
  • Bergholmsskolan, Bergrådsvägen 3, Bagarmossen, Stockholm, 1959.
  • FOA-huset, Försvarets forskningsanstalt, Karlavägen 102 - 112, Linnégatan 87 - 93, kv Garnisonen 3, Stockholm, 1963.
  • Kontor för AB Atomenergi, kv Rosteriet 7, Liljeholmsvägen 28 - 34, Stockholm, 1962-1967.
  • Eriksdalsbadet, Hammarby slussväg 6, Södermalm, Stockholm, 1961-1974.
  • Farsta sim- och idrottshall, Farsta, 1969-1975.

Egna publikationerRedigera

  • Byggmästaren 1954-A:3 sid 49, Att vara arkitekt.
  • Arkitektur 1954:1 sid 10, Försvarets forskningsanstalt. Kv Garnisonen, Stockholm.
  • Byggmästaren 1957-A:6 sid 141, Saneringskvarter i Linköping. Kv. Enbusken.
  • Byggmästaren 1957-A:7 sid 178, Industribyggnad i Västberga, Stockholm.
  • Byggmästaren 1958-A:10 sid 216, Telebyggnad i Hässleholm.
  • Byggmästaren 1960-A:11 sid 230, Bostadshus i Örebro, kv. Bryggaren.
  • Arkitektur 1966:5 sid 186, Kontorsbyggnad för AB Atomenergi i Stockholm.
  • Arkitektur 1967:8 sid 452, Eriksdalsbadet.

KällorRedigera

  • Svenska Arkitekters Riksförbunds (SAR:s) Stockholmsguide. Stockholm, 1959.
  • Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Fjärde omarbetade upplagan, Stockholm, 1988.
  • Dagens Nyheter 1997-07-04, dödsannons.
  • Sveriges Släktforskarförbund: CD-skivan Sveriges dödbok 1950-1999.
  • Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR). Matriklar.

ReferenserRedigera

  1. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0

Externa länkarRedigera