Öppna huvudmenyn

Gustaf Andersson (orgelbyggare)

svensk orgelbyggare

UppväxtRedigera

Som tonåring studerade Gustaf Andersson under åren 1814-1815 harmonilära vid Musikaliska akademien. Fram till 1819 gick han därefter i lära hos instrument- och spelurmakaren Pehr Strand (1756-1826) i Stockholm. Andersson var arbetskamrat med Pehr Strands yngste son Pehr Zacharias (1797-1844) och 1820 fick de båda tillsammans ett statsstipendium för studier utomlands, vilket bland annat förde Gustaf Andersson till orgelbyggarfirmorna J. G. Mende och von Knoblauch i Leipzig respektive Dresden. Under vistelsen i Tyskland studerades även bevarade Silbermannorglar.

PrivilegieradRedigera

Gustaf Andersson återvände till Sverige 1823 och examinerades året därpå inför Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm, varefter Kommerskollegium utfärdade orgelbyggarprivilegier. Trots att han jämte Per Zacharias Strand och Johan Nikolaus Söderling i Göteborg räknades tillhöra de främsta orgelbyggarna under 1800-talets första hälft, blev det ett magert utbud för Stockholms kyrkor. Däremot byggde Gustaf Andersson flera orglar i Östergötland, Värmland och Dalarna, samt även några verk i Finland. Gustaf Andersson verkade som orgelbyggare i Stockholm till 1861. Han flyttade från Stockholm, Kungsholms församling 1871 till Tärna.

Elever och gesällerRedigera

Organisten och blivande orgelbyggaren Jonas Wengström (1795-1855), Ovanåker, var till en början gesäll hos Gustaf Andersson i Stockholm. Anderssons elever, Johan Lund (1800-1858), far till Carl Johan Lund (1831-1914), blev aldrig examinerad men byggde sedermera några verk, däribland ett i Kvarsebo kyrka, Östergötland. I samband med Anderssons orgelbygge i Vadstena klosterkyrka 1833 lärde sig sannolikt fanjunkaren och amatörorgelbyggaren August Rosenborg (1808-1873), Vadstena, orgelbyggeri. Denne kom sedermera att bygga ett tiotal orglar i Östergötland och Småland, bland annat den ännu bevarade i Kumla kyrka, Östergötland. Carl Hanner från Hannäs socken i Småland blev som 32-åring lärling hos den jämngamle Andersson och bodde hos denne på Norrmalm i två till tre år och då Gustaf Andersson renoverade orgeln i Rappestads kyrka, så var Hanner med som orgelbyggargesäll. Lars Niclas Nordquist arbetade som snickargesäll 1832. Under åren 1841-1842 var Johan Lund verkmästare hos Andersson.

Frans AnderssonRedigera

Gustaf Anderssons son Frans (1827-1869) gick i sin fars fotspår och lärde sig orgelbygge av denne. Liksom fadern for han utomlands, bl.a. till orgelbyggarfirman Sonrek i Köln. Åter hemma i Sverige avlade han orgelbyggarexamen inför Musikaliska akademien och privilegierades 1853. Fadern och sonen arbetade från och med 1850 i bolag under namnet Gustaf Andersson & son. En tid samarbetade Gustaf Andersson även med Per Larsson Åkerman. År 1859 övertogs verksamheten helt av sonen Frans.

OrgelkonstRedigera

I orgelbyggeriet på kontinenten kom orkesterns stråkklanger att bli ideal även i orgelmusiken. Redan bröderna Andreas och Gottfried Silbermann hade börjat sträva mot en mera gravitetisk klang. De högre fottalen i dispositionerna blev inte längre så användbara. I stället erfordrades lägre ljudande stämmor i varierande styrkegrader. Med Per Zacharias Strand och Gustaf Andersson inleddes denna utveckling även i Sverige. Jämfört med förhållandena hos de tidigare Stockholms- och Linköpingsskolorna gav Gustaf Andersson principalstämmorna vidare mensurer och inkluderade fler stråkstämmor i dispositionerna på bekostnad av mixturer och höga alikvoter.

Gustaf Andersson kom att bygga 45 verk, varav omkring 12 har bevarats fram till våra dagar. Hans största instrument blev den 54-stämmiga orgeln i Åbo domkyrka, klar 1842. Sonen Frans byggde ett drygt tiotal orglar på egen hand och anlitades även för ombyggnader och reparationer. Av hans arbeten har fem bevarats till vår tid, bl.a den ursprungligen till världsutställningen i Paris 1867 byggda 8-stämmiga orgel som sedan 1871 står i Sanda kyrka på Gotland.

FamiljRedigera

Han var gift med Brita Mary Wilhelmina Spång, född 19 november 1802, och hade med henne barnen Gustava Wilhelmina, född 12 oktober 1825, och Frans Gustaf, född 20 juli 1827, båda födda i Adolf Fredriks församling, Stockholm.[1]

OrglarRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1824 Frösunda kyrka Uppsala stift Nej/Ja
1826 Östra Husby kyrka Linköpings stift 2 Självständig 24 Ja/Ja
1827 Stockholms Musikaliska akademi
1828 Tillinge kyrka Uppsala stift Nej/Ja
1828 Markims kyrka Uppsala stift Nej/Ja
1828 Orkesta kyrka Uppsala stift
1831 Valö kyrka Uppsala stift 1 Bihängd 8 Ja/Ja
1831 Björsäters kyrka, Östergötland Linköpings stift Nej/Ja
1833 Vittinge kyrka Uppsala stift 1 9 Ja/Ja Tillsammans med Jonas Wengström.
1833 Törnevalla kyrka Linköpings stift Nej/Ja
1833 Vadstena klosterkyrka Linköpings stift
1834 Husby-Långhundra kyrka Uppsala stift 1 9 Ja/Ja
1835 Rinna kyrka Linköpings stift 1 Bihängd 10 Ja/Ja Tillsammans med Carl Hanner. 1962 om- och tillbyggd med Manual II och pedal, nytt bälgverk och spelbord.
1835 Almunge kyrka Uppsala stift Nej/Ja
1836 Fryksände kyrka Karlstad stift Senare flyttad till Mariebergsskogen, Karlstad.
1837 Blidö kyrka Uppsala stift Nej/Ja Senare flyttad till Skå kyrka.
1838 Stora Skedvi kyrka Västerås stift Nej/Ja
1838 Knutby kyrka Uppsala stift Nej/Ja
1840-talet Ingo kyrka Finland
1841 Uleåborgs kyrka Finland
1842 Åbo domkyrka Finland
1844 Vårdinge kyrka Strängnäs stift Nej/Ja
1845 Frustuna kyrka Strängnäs stift Nej/Ja
1846 Västerhaninge kyrka Strängnäs stift Nej/Ja
1846 Tumbo kyrka Strängnäs stift
1847 Gustafs kyrka Västerås stift
1848 Fogdö kyrka Strängnäs stift 1 Bihängd 10 Ja/Ja 1950 tillbyggd med Manual II och pneumatiserad. Nytt spelbord.
1848 Maria Magdalena kyrka, Stockholm Strängnäs stift Ombyggnad
1849 Ärla kyrka Strängnäs stift Nej/Ja
1850 Kårsta kyrka Uppsala stift Nej/Ja
1850 Vansö kyrka Strängnäs stift 1 6 Ja/Ja 1939 tillbyggd med Manual II och Pedal och pneumatiserad.
1851 Västerås domkyrka Västerås stift
1852-1853 Kristine kyrka, Jönköping Växjö stift Nej/Ja Tillsammans med Per Larsson Åkerman.
1853 Grangärde kyrka Västerås stift Nej/Ja
1854 Tortuna kyrka Västerås stift 1 Bihängd 10 Ja/Ja
1854 Bergshammars kyrka Strängnäs stift Tillsammans med Per Larsson Åkerman.
1855 Rönö kyrka Linköpings stift 1 Bihängd 9 Ja/Ja Tillsammans med Frans Andersson.
1856 Falu Kristine kyrka Västerås stift
1856 Östra Vingåkers kyrka Strängnäs stift Tillsammans med Per Larsson Åkerman.
1856 Spånga kyrka Uppsala stift
1857 Bromma kyrka, Stockholm Uppsala stift
1857 Tillberga kyrka Västerås stift Nej/Ja
1861 Karlbergs slottskapell
[Frimurarlogen i Stockholm] Ja/Ja Står nu i Trefaldighetskyrkan, Örebro. 1877 ombyggd och försedd med bihangspedal.
Sankta Eugenia katolska kapell, Stockholm
Åbo akademi, solennitetssalen Finland Ja/Ja

MedarbetareRedigera

  • 1827-1828 Johan Lundh, född 10 september 1800.
  • 1827-1831 Erik Jansson, född 3 juli 1802.
  • 1827 Carl Olof Lennström, född 2 februari 1802.
  • 1827, 1830-1831 Per Johan Petersson, född 15 maj 1801.
  • 1828 Carl Dahlman, född 9 februari 1814.
  • 1828 Carl Erik Granlund, lärling.
  • 1829 Nils Westerlund, född 1 november 1797.
  • 1829-1831 Axel Theodor Carlstedt, född 20 juni 1817.
  • 1829-1831 Carl Theodor Lundberg, född 21 augusti 1814.
  • 1830-1831 Carl Hanner.
  • 1830 Nils Ludvig Fahlberg, född 27 oktober 1812.
  • 1831 Jan Eriksson Lindqvist, född 3 september 1809.
  • 1832-1834 Jonas Wengström
  • 1828-1834 Johan Adolf Billengren, född 1 december 1797.
  • 1829-1834 Johan Oscar Hjerpe, född 30 november 1814.
  • 1834 Fredrich G. Schöpner, född 5 mars 1810.
  • 1838 - Mathias Dalin (snickargesäll)
  • 1854 P. A. Holmgren, född 25 oktober 1823.
  • 1854 C. A. Carlstedt, född 23 juni 1830.
  • 1854 A. D. Söderholtz, född 25 oktober 1828.
  • 1854 P. G. Kling, född 4 november 1823.
  • 1855-1860 - August Andersson, född 4 november 1830.
  • 1854-1856 - A. Johansson, född 31 augusti 1829.
  • 1854-1855 - N. Hagström, född 17 juli 1807.
  • 1854-1855 - W. Westererberg, född 12 oktober 1826.
  • 1854-1855 - Johannes Strand, född 31 oktober 1827.
  • 1856 - Eric Reuter, född 1824.
  • 1856 - J. F. Rodin, född 17 augusti 1830.
  • 1856-1857 - Johannes Ericsson, född 10 oktober 1813.
  • 1857 - Kralapp, född 16 mars 1827.
  • 1858 - H. W. Becker, född 15 december 1827.
  • 1858 - P. Olson, född 20 juli 1826.
  • 1859 - Johan M. Björkman, född 5 maj 1839.
  • 1860 - Johannes Ericsson, född 10 oktober 1813.
  • 1860 - Eric Reuter, född 15 oktober 1825.
  • 1860 - Eric Westerberg, född 1826.

Externa länkar och källorRedigera

Litteratur och källorRedigera

  • Sohlmans musiklexikon, band 1, sid. 136, Sohlmans förlag, Stockholm (1975), ISBN 91-7198-021-0
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Dag W. Edholm: Stockholm – orgelstaden, historia och nutid, Verbum förlag, Stockholm, ISBN 91-526-2587-7
  • Kungsholm (A, AB) AIa:16 (1817) Sida: 31
  • Kungsholm (A, AB) AIa:17 (1818) Sida: 35
  • Kungsholm (A, AB) AIa:18 (1819-1821) Sida: 633
  • Adolf Fredrik (A, AB) AI:4 (1825-1827) Sida: 34
  • Adolf Fredrik Al:6 (sid 20)
  • Adolf Fredrik Al:8 (sid 21)
  • Adolf Fredrik Al:10 (sid 19)
  • Adolf Fredrik Al:12 (sid 22)
  • Adolf Fredrik Al:14 (sid 22)
  • Adolf Fredrik Al:16 (sid 25)
  • Adolf Fredrik Al:18 (sid 22)
  • Adolf Fredrik Al:20 (sid 19)
  • Maria Magdalena (A, AB) AIa:34 (1834-1835) Sida: 47
  • Maria Magdalena (A, AB) AIa:38 (1836-1837) Sida: 52
  • Maria Magdalena (A, AB) AIa:42 (1838-1840) Sida: 71
  • Maria Magdalena (A, AB) AIa:46 (1841-1843) Sida: 61
  • Maria Magdalena (A, AB) AIa:50 (1844-1846) Sida: 62
  • Kungsholm (A, AB) AIa:50 (1854) Sida: 123
  • Kungsholm (A, AB) AIa:51 (1855) Sida: 107
  • Kungsholm (A, AB) AIa:52 (1856) Sida: 123
  • Kungsholm (A, AB) AIa:53 (1857) Sida: 107
  • Kungsholm (A, AB) AIa:54 (1858) Sida: 129
  • Kungsholm (A, AB) AIa:55 (1859) Sida: 107
  • Kungsholm (A, AB) AIa:56 (1860) Sida: 142

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Adolf Fredrik Cla:6 (sida 475)