Gurkmeja
Gurkmeja (Curcuma longa) är dels namnet på en art i växtfamiljen ingefärsväxter, och dels namnet på produkter beredda av denna växt.
| Gurkmeja | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Ingefärsordningen Zingiberales |
| Familj | Ingefärsväxter Zingiberaceae |
| Släkte | Gurkmejasläktet Curcuma |
| Art | Gurkmeja C. longa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curcuma longa | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
AnvändningRedigera
Det är kurkuminoider [1] som ger gurkmeja dess färg.
IndustrielltRedigera
Gurkmeja är råvara för färgämnen som används för industriell färgning av läder, papper och trä.
LivsmedelRedigera
Växtens jordstam (rhizom) kokas, torkas och mals till ett gult pulver som är vanligt som krydda i indisk matlagning.
Gurkmejans smak är svagt bitter, aningen skarp och påminner lite om ingefära. Den används sällan ensam och gör sig bäst som ingrediens i curry. Det är gurkmeja som ger en del currysorter deras skarpt gula färg.
Gurkmeja används även som billig utdrygning (förfalskning) av det mycket dyra äkta saffranet (*indisk saffran"). Det är också vanligt i färsk form i thailändsk matlagning, som i gurkmejssoppa.
När gurkmeja används som livsmedelstillsats ges den E-numret E 100, det aktiva ämnet är kurkumin.
Senap och worcestershiresås innehåller ofta gurkmeja.[2]
MedicinsktRedigera
Som naturmedel används gurkmeja för behandling av hudproblem, inflammationer, leversjukdomar, matsmältningsproblem, menstruationssmärtor.[3] Vetenskapligt stöd för att gurkmeja skulle ha sådana effekter saknas dock.[4]
HistoriaRedigera
Gurkmeja härstammar från Sydostasien. Den största producenten är Indien, men den odlas även mycket i Australien, Indonesien, Iran, Kina, Kiribati, Peru, Sri Lanka, Taiwan samt på sina håll i Afrika.
Plantan hämtades troligen till Europa av Marco Polo (1254–1324). I sin bok En beskrivelse av världen omtalar han plantan som "en frukt som liknar saffran".[källa behövs]
Noter och referenserRedigera
- ^ De kemiska namnen är härledda från växtens vetenskapliga namn: Curcuma longa
- ^ Kökschefen.nu "Så var det där med att äta sig frisk..." Läst 2012-04-05
- ^ A Perfect Guide Scandinavia AB: MatHem #1 2012, sida 30, Stockholm 2012
- ^ The Essential Medicinal Chemistry of Curcumin (Kathryn M. Nelson, Jayme L. Dahlin, Jonathan Bisson, James Graham, Guido F. Pauli och Michael A. Walters (2017)