Gunnar Unger (tidningsman)

journalist, kåsör

Per Adolf Gunnar Unger, född 16 december 1915 i Stockholm[1] död 6 februari 1976[2], var en konservativ svensk tidningsman. Han var son till Gunnar Unger, far till Johan och Sven Unger samt kusin till Gunnel Vallquist [källa behövs].

BiografiRedigera

Efter studier arbetade Gunnar Unger vid Nya Dagligt Allehanda 1936–1938, samtidigt som han läste vidare och avlade en filosofie kandidatexamen vid Stockholms högskola 1938.[3] Han var redaktör för tidskrifterna Svensk Ungdom 1937–1938 och Nordisk Samling 1938–1939. År 1940 var han en av författarna till pamfletten Den Svenska Linjen.[4]

Under andra världskriget var Gunnar Unger anställd som sekreterare vid Statens Informationsstyrelse. Under pseudonymen Spectator utgav han och Nils-Eric Ekblad 1943 broschyren Svenskarna och propagandan: har Gallup rätt?.

Tillsammans med Arvid Fredborg grundade Gunnar Unger 1944 den konservativa kulturtidskriften Obs! och blev från 1947 redaktör och ansvarig utgivare. Han skrev från mitten av 1950-talet politiska krönikor i Svenska Dagbladet under pseudonymen "Sagittarius". Under denna tid knöts han också till Högerpartiets teoretisk-politiska organ Svensk Tidskrift[5], där han medverkade till sin bortgång.

BibliografiRedigera

  • 1946Fy Felix!: en missförstådd socialdemokrats minnen
  • 1953Porträtt och pamflett (Hökerberg)
  • 1955Amerikanska ansikten (Almqvist & Wiksell/Geber)
  • 1962Axel Wenner-Gren: en vikingasaga (Bonnier)
  • 1964Onkel H:s hädelser: en konservativ stridsskrift (Cavefors)
  • 1966Profiler: karakteristik och karikatyr (Natur & Kultur)
  • 1967Carl Kempe: den siste patriciern (Bonnier)
  • 1969Silhuetter: karakteristik och karikatyr (Natur & Kultur)
  • 1971Kämpande konservatism: en debattbok (sammanställd av Gunnar Unger) (Natur & Kultur)
  • 1972Europas okända hörn: bilder och intryck från portugisiska strövtåg (Rabén & Sjögren)
  • 1974Rapsodi i blått: minnen och människor 1915-1955 (Askild & Kärnekull)
Översättningar
  • William Corcoran: En man och hans kärlek (This man Murray) (Hökerberg, 1938)
  • Peter Fleming: Panik i Peking (The siege at Peking) (Wahlström & Widstrand, 1960)
  • C. Northcote Parkinson: Fru Parkinsons lag och andra studier i hem- och familjekunskap (Mrs Parkinson's law and other studies in domestic science) (Bonnier, 1970)
  • Donald E. Westlake: Spion i het soppa (The spy in the ointment) (Bonnier, 1972)
  • Upp i rök: en deckarantologi (red.: Jan Broberg) (Bonnier, 1973)
  • Carter Dickson: Mord i ubåtszonen (Murder in the submarine zone) (Bra Böcker, 1973)
  • Julian Symons: Nätet samt novellen Skåran i skon (The narrowing circle) (Spektra, 1975)
  • Vera Caspary: Laura samt novellen Recept på mord (Laura) (Spektra, 1975)

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges släktforskarförbund, Sveriges befolkning 1970, Mtl Stockholms stad och län 1971.
  2. ^ Sveriges släktforskarförbund, Sveriges dödsbok 1947-2003, MTL 71/RTB 76.
  3. ^ Unger, Gunnar i Vem är det 1969
  4. ^ Larsmo, Ola (2021). ”We'll Meet Again”. Tio lektioner i svensk historia. Kaunitz-Olsson. sid. 165. Libris m1lmkmlpkgqt79bt. ISBN 978-91-89015-75-3 
  5. ^ Svensk Tidskrift, Svensk Tidskrifts historia, av Johan Westrin.

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera