Gunnar Nycander

svensk barnpsykiater

Erik Gunnar Nycander, född 27 juli 1900 i Stockholm, död 1 december 1964 i Sigtuna, var en svensk läkare.

Gunnar Nycander
Född27 juli 1900[1]
Adolf Fredriks församling[1], Sverige
Död1 december 1964[1] (64 år)
Sigtuna församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet
Lunds universitet
Karolinska Institutet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBarnpsykiater
MakaAina Nycander
BarnSvante Nycander (f. 1933)
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Gunnar Nycander var son till direktören Oscar Nycander och Elin Augusta Christina Mellgren och växte upp i Stockholm. Han studerade medicin vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska institutet och arbetade som marinläkare och som psykiater. År 1934 deltog han i grundandet av Ericastiftelsen i Stockholm tillsammans med Hanna Bratt (1874–1959), och där var han verksam från starten. Efter Hanna Bratts pensionering var han stiftelsens föreståndare 1941–1945. Han disputerade vid Karolinska institutet 1950 på en avhandling om barnpsykiatriska studier.

Han var förbundssekretrerare och ledamot i centralstyrelsen för Riksförbundet för sexuell upplysning 1940–1956 och ordförande i Svenska psykoanalytiska föreningen 1947–1953.

Gunnar Nycander gifte sig 1928 med psykoterapeuten Aina Bratt. De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3] Ett av deras barn är Svante Nycander.

Bibiliografi i urvalRedigera

  • En sjukdom som bestraffas: en studie i homosexualitetens psykofysik, Wahlström & Widstrands handböcker, Stockholm1933
  • Om verksamheten vid Ericastiftelsens läkepedagogiska institut: några barnpsykiatriska problemställningar och erfarenheter, Nordisk medicin, Stockholm 1939
  • Personlighet och moral: en psykologisk studie med särskild hänsyn till den religiöst orienterade moralismen, Stockkholm 1943
  • Personlighetsutveckling på avvägar: barnpsykiatriska studier , avhandling vid Karolinska institutet, Tiden 1950
  • Neuros och neurosterapi, Stockholm 1956
  • Samlevnad: att förstå sig själv och andra, Bonniers, Stockholm 1958
  • Ångest och oro: om psykiska besvär och deras behandling, Bonniers, Stockholm 1961

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] E Gunnar Nycander, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8458, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Nycander, Erik Gunnar, läs online, läst: 2 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ SvenskaGravar