Gunnar Leche, född 12 maj 1891 i Stockholm, död 7 mars 1954 i Uppsala, var en svensk arkitekt, som var stadsarkitekt i Uppsala 19201954. Han var son till Wilhelm Leche, bror till Mia Leche Löfgren och far till Hans-Gunnar Leche och Carin Louise Leche, morfar till Andreas Heymowski och Bianca Heymowska.

Gunnar Leche
Född12 maj 1891[1]
Stockholm[2]
Död7 mars 1954[1] (62 år)
Uppsala, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningArkitekt[1]
Noterbara verkUppsala Stadsteater, Tuna backar och Sala backe
BarnHans-Gunnar Leche (f. 1921)
FöräldrarWilhelm Leche
SläktingarMia Leche Löfgren (syskon)
Redigera Wikidata

I anslutning till Uppsala centralstation finns en park namngiven efter Gunnar Leche, Gunnar Leches park.

Liv och verk redigera

Leche studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1911–1915, med fortsatta studier vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1916–1919. Han var anställd vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå 1918–1919 och vid byggnadsnämnden i Stockholm 1919. Från 1923 tjänstgjorde han som arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen.

 
Flygfoto över Tuna backar i Uppsala, ritat av Gunnar Leche.

28 år gammal fick han 1920 tjänsten som stadsarkitekt i Uppsala och kom att sätta sin prägel på stadsbilden mer än någon annan.[5] Han ritade bland annat stadsdelarna Lassebygärde (1946), Tunabackar (1947–1950) och Salabacke (1949–1953)[6], men även många hus i Luthagen, Kungsängen, Fjärdingen, Höganäs och Fålhagen.

Verk i urval redigera

  • Sverkerskolan, Sysslomansgatan 34, Uppsala, 1903 av T Stenberg, annex 1922 av G Leche.
  • Elisabethemmet, Geijersgatan 20-22, Uppsala, 1910 av Carl-Robert Lindström, 1923 av G Leche.
  • Biografbyggnad (nu Reginateatern), Trädgårdsgatan 6, Uppsala 1924.
  • Saluhallen, S:t Eriks torg, Uppsala 1924, om- och tillbyggnad.
  • Köttbesiktningsbyrån, Strandbodgatan 1, Uppsala 1924.
  • Vaksalaskolan, Vaksala torg, Uppsala 1925.
  • Fyrisbadet, Uppsala 1925.
  • Föreningslokal för Blåbandsföreningen, Kungsgatan 31-33, Uppsala 1925-1926.
  • Uppsala läroverk (Katedralskolan), Skolgatan 2, tillbyggnad 1929-1931.
  • Tvåvåningsbyggnad med gudstjänstlokal för Filadelfiaförsamlingen, S:t Persgatan 9, Uppsala 1929.
  • Rickomberga sinnesslöanstalt och Håga sjukhus 1923-1926.
  • Tunåsens kronikerhem, Uppsala 1928-1929.
  • Badhus och idrottsanläggningar i Köping, Nyköping, Hallstahammar och Uppsala 1925-1942.
  • Varmbadhus och brandstation i Enköping 1929.
  • Liljeholmsbadet, Stockholm 1929-1930.
  • Badhus och tennishall i Köping 1934.
  • Enköpingsutställningen 1935.
  • Bostadshus, Kungsgatan 61, kvarteret Hamder, Uppsala 1924.
  • Före detta bostadshus, Kungsängsgatan, kv Hugin, Uppsala 1924.
  • Bostadshus, Frodegatan 3, Uppsala 1924.
  • Bostadshus, Kungsgatan 10 - Skolgatan 51-53, Uppsala 1927.
  • Bostadshus, S:t Johannesgatan, kv Rosenberg 1, Uppsala 1928.
  • Bostadshus, Övre Slottsgatan 8 - Åsgränd 3, Uppsala 1929.
  • Bostads- och affärshus, Övre Slottsgatan 10 - Åsgränd 10, Uppsala 1930-1931.
  • Bostadshus, S:t Olofsgatan, Salagatan och Höganäsgatan (Kvarteret Ull, Bostadsrättsföreningen Ull)
  • Bostadshus, Åsgränd 2 - Kyrkogårdsgatan 9, Uppsala 1935.
  • Bostads- och affärshus, Bredgränd, kv Svava, Uppsala 1934.
  • Bostadshus, Östra Ågatan 57 - Vretgränd 1, Uppsala 1935.
  • Bostads- och affärshus, Kungsgatan 46, Uppsala 1936-1937.
  • Bostadshus, Kyrkogårdsgatan 25-29, Uppsala 1930.
  • Bostads- och affärshus, Kyrkogårdsgatan 19-23, Uppsala 1939.
  • Bostads- och affärshus, Svartbäcksgatan 25 - Linnégatan 5, Uppsala 1939, 1941 och 1944.
  • Ålderdomshem, Svartbäcken, Uppsala 1930-1934, utbyggnad och modernisering.
  • Bensinstations- och bostadsbyggnad, garage, Bangårdsgatan 3, Uppsala.
  • Busscentralen, kv Frigg (med järnvägsparken), Uppsala 1937.
  • Biograflokal, kv S:t Per, Svartbäcksgatan, Uppsala 1935.
  • Tullhus, på gatumark vid kv Sigurd mot Fyrisån, Uppsala 1934-1936.
  • Annex till Tekniska skolan, kv Bredablick, Uppsala 1939.
  • Stadsbibliotek och simhall, Östra Ågatan 19-21, Uppsala 1940.
  • Kontorsbyggnad för Gas- och Elverken, Kungsängsgatan 27 - Bävernsgränd 29, Uppsala 1941.
  • Kommunala mellanskolan, Uppsala 1945.
  • Nannaskolan, kv Nanna, Uppsala 1945-1946.
  • Kungsgärdet, bostadsområde med parhus, Uppsala 1925,
  • Centrum av Olof Thunström.[förtydliga] Kungsgärdet, bostadsområde, kollektivkvarter, Uppsala 1946-1947.
  • Tuna Backar, bostadsområde, gemensamhetsområde, Uppsala 1947-1950.
  • Lassebygärde, bostadsområde, gemensamhetsområde, Birkagatan 8 - 24B, Uppsala 1946.
  • Sala Backar, bostadsområde, drabantstad, Uppsala 1950-1953.
  • Engelbrektsgårdarna, bostadsområde i Gävle 1945.
  • Stadsteatern / Folkets Hus, Smedsgränd 15-17, Kungsgatan 53-55, Bredgränd 20, Uppsala 1948-1950.
  • Stadsplaner för Uppsala med omnejd, delvis i samarbete med A Lilienberg.
  • Barnstugor Uppsala, Gävle och Sollentuna.

Bilder på verk i urval redigera

Vidare läsning redigera

  • Lambert Lars, red (2004). Gunnar Leche, stadsarkitekt. Uppsala: Kornhuset. Libris 9818839. ISBN 91-974366-2-3 
  • Bergold, Carl Erik (1984). ”En folkhemmets arkitekt: Gunnar Leche - stadsarkitekt i Uppsala 1920-1954”. Årsbok / Arkitekturmuseet (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1979-) 1984,: sid. 48-65 : ill.. ISSN 0280-2686. ISSN 0280-2686 ISSN 0280-2686.  Libris 2364435

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Lecke, GUNNAR, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 29 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kulturella spår i Uppsala: Gunnar Leche
  6. ^ Om Gunnar Leche hos Sveriges Arkitekter Arkiverad 3 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera

Övrigt
Företräddes av
Theodor Kellgren
 Stadsarkitekt för Uppsala
1920–
Efterträddes av