Gunnar "Spökis" Andersson, född 1 augusti 1923 i Mörsil, död 19 december 1974 nära Ånge i en flygolycka, var en pionjär inom svenskt fjällflyg.

Amfibieflygplanet Republic RC-3 Seabee 1947.

Biografi redigera

Gunnar Andersson tjänstgjorde under andra världskriget vid F 4 Frösön och i Boden som mekaniker i flygambulanstjänst. Enligt myten hjälpte han dessutom norska motståndsrörelsen att flyga in förnödenheter, och det var förmodligen då han fick sitt namn "Spökis", efter de många rykten om "spökflygare" (flög i normalt omöjlig flygväderlek) som fanns i omlopp bland fjällbefolkningen.[källa behövs] Han anses vara en pionjär inom svenskt fjällflyg, och en ledande aktör i dess utveckling. Spökis arbetade som trafikflygare från 1946, men fortsatte även med flygräddningambulansflyg. Han grundade år 1954 företaget Jämtlands Aero AB, senare namnändrat till Jämtlands Flyg AB.[1]

År 1949 gjorde han sin första soloräddning, då en kvinna låg dödssjuk och ambulansflygplanet inte kunde ta sig fram i rådande dimma. Lappmarksdoktorn Einar Wallquist ringde då Spökis, som ställde upp, och efter en våghalsig flygning räddades kvinnan.

Spökis var en levande legend, vid den tidpunkt han omkom i en helikopterolycka 1974. Han hade då avverkat 13 450 flygtimmar. Två år senare omkom även sonen Kent Andersson i en helikopterolycka.

Han fick flera förtjänstmedaljer under åren lopp, bland annat Aftonbladets flygbragdmedalj år 1968.

Jämtlands flyg- och lottamuseum i Optand utanför Östersund finns bland annat hans ofta använda sjöflygplan Seabee i modell. Det kvarter som idag inrymmer ambulanshelikopterverksamheten för Region Jämtland Härjedalen i Östersund heter "Spökis", döpt till hans ära.

Filmografi redigera

  • 1961 – Fjällflygare (TV-film)
  • 1973 – Fritidsland

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

Litteratur redigera

Externa länkar redigera