Gunnar Öhlund

svensk skådespelare

Karl Gunnar Öhlund, född 8 december 1918 i Falun, död 6 februari 1999 i Malmö, var en svensk skådespelare.[1]

Gunnar Öhlund
FöddKarl Gunnar Öhlund
8 december 1918
Falun
Död6 februari 1999 (80 år)
Malmö
MakaVanja Rodefeldt
(g. 1962–1999; hans död)
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Öhlund gick Axel Witzanskys teaterskola 1943–1945 och studerade för Gabriel Alw och Per-Axel Branner. Han var frilansande skådespelare 1945–1953, var engagerad vid Uppsala stadsteater 1953–1960, Göteborgs stadsteater 1960–1962, Malmö stadsteater 1962–1982, TV-ensemblen 1980–1983 och Helsingborgs stadsteater 1984–1987. Från 1987 var han åter frilans.[2]

Öhlund filmdebuterade 1941 i Per Lindbergs Det sägs på stan, och han kom att medverka i drygt 40 film- och TV-produktioner förutom de pjäser han spelade i TV-teatern.[1] Han var från 1962 gift med skådespelaren Vanja Rodefeldt (1926–2001).[2] De är gravsatta i minneslunden på Limhamns kyrkogård.[3]

FilmografiRedigera

Enligt Svensk Filmdatabas:[1]

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1944 Edmund Dickensen Med clippern västerut (Flight to the west)
Elmer Rice
Helge Hagerman Blancheteatern[4]
1946 Sang Över förmåga (Over Ævne)
Bjørnstjerne Bjørnson
Soini Wallenius Gruppteatern[5]
1951 Robespierre
Rudolf Värnlund
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1955 Thehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick
Palle Granditsky Uppsala stadsteater[6]
Judas Judas (Un nommé Judas)
Claude-André Puget och Pierre Bost
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[7]
1956 Boyfriend (The Boy Friend)
Sandy Wilson
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[8]
1957 Hans excellens betjänten
Ladislaus Bus-Fekete
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[9]
1958 Koppla av! (You Can't Take It With You)
George S. Kaufman och Moss Hart
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[10]
Anton Antonovitj Skvoznik, borgmästare Revisorn (Ревизор, Revizor)
Nikolaj Gogol
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[11]
Si jägarens öga
Hans Hergin
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[12]
1963 Muren (The Wall)
Millard Lampell
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Molière
Hans Abramson Malmö stadsteater
1964 Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad )
Anton Tjechov
Josef Halfen Malmö stadsteater
1965 Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Josef Halfen Malmö stadsteater
Victor eller den lille avslöjaren (Victor ou les Enfants au pouvoir)
Roger Vitrac
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Lyckliga draken (Le Drame du Fukuryu-Maru)
Gabriel Cousin
Josef Halfen Malmö stadsteater
Fallet Oppenheimer (In der sache J.Robert Oppenheimer)
Heinar Kipphardt
Eva Sköld Malmö stadsteater
1966 Aldrig i livet (Busy Body)
Jack Popplewell
Gösta Folke Malmö stadsteater
Mordet på Marat (Marat/Sade)
Peter Weiss
Jan Lewin Malmö stadsteater
1967 Snobben
Carl Sternheim
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Schuppanzigh Komedi i mörker (Black Comedy)
Peter Shaffer
Per Siwe Malmö stadsteater
Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière
Eva Sköld Malmö stadsteater
1968 Mutter Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder)
Bertolt Brecht
Jan Lewin Malmö stadsteater
1969 Fan ska vara teaterdirektör (Ett resande teatersällskap)
August Blanche
Per Siwe Malmö stadsteater
1977 Gert Bokpräntare Mäster Olof
August Strindberg
Lars Svenson Helsingborgs stadsteater[13]
1983 Oväder
August Strindberg
Josef Halfen Malmö stadsteater
1984 Medverkande Paris 1878
Staffan Olzon
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
Medverkande Paris 1918
Staffan Olzon
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
1985 Andreas Vidnäs Panik i Rölleby
Anna Bondestam
Bengt Ahlfors Helsingborgs stadsteater
Medverkande Paris?
Staffan Olzon
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
Lagmannen Advent
August Strindberg
Lars Svenson Helsingborgs stadsteater[14]
1986 Timm Frihet i Bremen (Bremer Freiheit)
Rainer Werner Fassbinder
Christian Zell Helsingborgs stadsteater[15]
Sartorius Pappas hus (Widowers' Houses)
George Bernard Shaw
Palle Granditsky Helsingborgs stadsteater
1990 Willy Loman En handelsresandes död (Death of a Salesman)
Arthur Miller
Lennart Olsson Malmö Stadsteater

RadioteaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi
1965 Torbjörn Kjellström, ingenjör Den försvunne disponenten
Folke Mellvig
Lennart Olsson[16]
1967 Gustav Eklund Efter fem år
Folke Mellvig
Lennart Olsson[17]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Gunnar ÖhlundSvensk Filmdatabas
  2. ^ [a b] Öhlund, Gunnar i Vem är det 1993
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ ”Med clippern västerut”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22223&pos=129. Läst 24 april 2016. 
  5. ^ Över förmåga”. Dagens Nyheter: s. 11. 27 februari 1946. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-02-27/57/11. Läst 2 augusti 2018. 
  6. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  7. ^ S. B-l (10 december 1955). ”Judasdrama i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-10/335/17. Läst 29 januari 2022. 
  8. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 
  9. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 februari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-02-13/43/12. Läst 29 januari 2022. 
  10. ^ S. B-l (11 maj 1958). ”'Koppla av' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-05-11/126/22. Läst 29 januari 2022. 
  11. ^ S. B-l (6 september 1958). ”Uppsala stadsteater ger Gogols 'Revisorn'”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-06/241/18. Läst 29 januari 2022. 
  12. ^ S. B-l (12 november 1958). ”Svensk urpremiär i Gävle på Hergins 'Si jägarens öga'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-11-12/307/14. Läst 29 januari 2022. 
  13. ^ Leif Zern (31 mars 1977). ”Deprimerande 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021. 
  14. ^ Peter Ferm (4 december 1985). ”Enformig 'Advent'”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1985-12-04/330/22. Läst 16 juni 2018. 
  15. ^ Peter Ferm (25 mars 1986). ”Frihet i Bremen: Fassbinders förhållande till terrorism”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-03-25/82/22. Läst 16 juni 2018. 
  16. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 35. 5 juni 1965. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-06-05/150/35. Läst 19 december 2021. 
  17. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 39. 20 maj 1967. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-20/133/39. Läst 19 december 2021. 

Externa länkarRedigera