För professorn i medicin, se Guido Adler (medicinare).

Guido Adler, född 1 november 1855 i Eibenschütz i Mähren, död 15 februari 1941 i Wien, var en österrikisk musikforskare och ansedd som "en av förgrundsgestalterna i den moderna musikvetenskapens historia", samt vid sidan av Philipp Spitta och Friedrich Chrysander som "en av grundarna av den moderna musikvetenskapen".[9][10]

Guido Adler
Född1 november 1855[1][2][3]
Ivančice[4][5][6]
Död15 februari 1941[2][3][7] (85 år)
Wien[6]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike och Cisleithanien
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningMusikvetare[6], författare, universitetslärare[8], lärare[6], professor, kompositör, pedagog, redaktör[6]
ArbetsgivareWiens universitet
Karlsuniversitetet
BarnMelanie Karoline Adler (f. 1888)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Adler studerade redan under gymnasieåren vid Musikkonservatoriet i Wien för bland andra Anton Bruckner. Efter studentexamen studerade han juridik, men övergav den efter examen för att i stället studera musikvetenskap för Eduard Hanslick.[10] Han blev filosofie doktor (Dr. phil.) 1880, privatdocent i Wien 1881, grundade 1884 tillsammans med Friedrich Chrysander och Philipp Spitta "Vierteljahrsschrift für Musikwissenschaft" samt blev 1885 professor i musikvetenskap vid Karlsuniversitetet i Prag och 1898 vid Wiens universitet efter Eduard Hanslick, en befattning han innehade till 1927. Han ledde arbetet med utgåvan Denkmäler der Tonkunst in Österreich (83 band) 1894–1938.[11][12]

Adler hade en ledande ställning i Wiens musikliv och anordnade internationella konferenser och evenemangen kring firandet av Haydn- och Beethovenjubileerna 1909 och 1927. Hans centrala intresse rörde Wiens musikhistoria från 1400-talet till 1800-talet. Därutöver ägnade han sig åt forskning kring utvecklingen av de musikaliska stilarna och formläran som behandlades inom den så kallade Wienskolan. Han var efter första världskriget initiativtagare till The International Musicological Society (IMS), vars hedersordförande han var fram till sin död.[10]

Adler utvecklade en syn på musikvetenskapens uppgifter och metoder som fick starkt genomslag under en lång tid, främst genom sin inriktning inom stilhistoriska frågeställningar. Adler gjorde även en grundläggande insats för utgivandet av äldre musik i moderna vetenskapliga utgåvor. Han spelade dessutom en viktig roll för samarbetet mellan musikforskare och utövande musiker.[13]

Adler invaldes den 29 oktober 1919 som utländsk ledamot nr 244 av Kungliga Musikaliska Akademien.[11]

Bibliografi redigera

  • Studie zur Geschichte der Harmonie, 1881, doktorsavhandling
  • Verzeichnis der musikalischen Autographen von L van Beethoven im Besitz von A Artaria, 1890
  • Richard Wagner, 1904
  • Über Textlegung in der Trienter Codices i Gesammelte Studien Hugo Riemann zum sechzigsten Geburtstag, 1909
  • (på tyska) Der Stil in der Musik.. Leipzig. 1911. Libris 1292708 
  • (på tyska) Gustav Mahler (2. Aufl.). Wien. 1916. Libris 1292706 
  • (på tyska) Methode der Musikgeschichte.. Leipzig. 1919. Libris 1292707 
  • (på tyska) Handbuch der Musikgeschichte. Frankfurt a.M.. 1924. Libris 1781283 
  • Das obligate Akkompagnement der Wiener klassischen Schule i Kongressbericht, Leipzig, 1925
  • (på tyska) Beethovens Charakter.. Regensburg: Bosse. 1927. Libris 1292705 
  • Schubert and the Viennese classic school, The Musical Quarterly 1928
  • Musik in Österreich, Studien zur Musikwissenschaft 1929
  • Haydn and the Viennese classic school, The Musical Quarterly 1932
  • (på tyska) Wollen und Wirken: aus dem Leben eines Musikhistorikers. Wien. 1935. Libris 1292710 

Källor redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Guido Adler, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Guido Adler, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Digitalizované pobytové přihlášky pražského policejního ředitelství (konskripce) 1850-1914, läs onlineläs online, läst: 6 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Research Library in Olomouc, REGO, läs online, läst: 1 april 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ International Music Score Library Project, Guido Adler, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  8. ^ Digitalizované pobytové přihlášky pražského policejního ředitelství (konskripce) 1850-1914, läs onlineläs online, läst: 6 januari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Lönn, Anders (1975). Hans Åstrand. red. Adler, Guido. Stockholm: Sohlmans musiklexikon, 2 uppl., bd 1. sid. 36 
  10. ^ [a b c] Rudolf von Ficker (1953) (på tyska). Adler, Guido. Neue Deutsche Biographie, bd 1. sid. 70. http://www.deutsche-biographie.de/pnd118500694.html 
  11. ^ [a b] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akademien. sid. 190. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  12. ^ Adler, Guido i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  13. ^ Folke Bohlin. Guido Adler. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/guido-adler. Läst 11 april 2015 

Vidare läsning redigera

  • Reilly, Edward R.; Adler Guido (1982) (på engelska). Gustav Mahler and Guido Adler: records of a friendship. Cambridge: Cambridge U.P. Libris 5011369. ISBN 0-521-23592-8 
  • Croll Gerhard, Flotzinger Rudolf, Födermayr Franz, Gabrielsson Alf., red (1986) (på tyska). Gedenkschrift Guido Adler. Musicologica austriaca, 1016-1066 ; 6. Föhrenau: E. Stiglmayr. Libris 6958610. ISBN 3-900537-00-3 
  • Kalisch, Volker (1988) (på tyska). Entwurf einer Wissenschaft von der Musik : Guido Adler. Sammlung musikwissenschaftlicher Abhandlungen, 0085-588X ; 77. Baden-Baden: Koerner. Libris 6592694. ISBN 3-87320-577-7