Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-10) Motivering: En del gruvor nedlagda, en del projekt nu aktiva gruvorHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Pågående gruvdrift i Sverige sker i 15 gruvor för metallutvinning samt i cirka 40 täkter för produktion av industrimineraler. Därutöver är ytterligare drygt 20 gruvprojekt i olika stadier av planering och genomförande, där bearbetningskoncession beviljats av Bergsstaten för 14 projekt.[1]
Garpenbergsgruvan, Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift.
Under senare år har intresset för att öppna gruvor, både som nya projekt och som återstart av tidigare nedlagda gruvor, ökat på grund av de höga världsmarknadspriserna på metaller. Det rör sig framför allt om traditionell brytning av järn och basmetaller (främst koppar, zink, nickel och bly), men också om utvinning av ädelmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Fler utländska företag än tidigare är numera aktörer på svensk mineralmarknad. Under åren 2008-10 inkom till Bergsstaten 4-8 ansökningar per år om bearbetningskoncession för nya gruvor eller utvidgning av befintliga, och 4-5 per år beviljades.
Produktionen av malm för metallutvinning i Sverige har satt nya rekord varje år sedan 2010. 2012 producerades sammanlagt 72,4 miljoner ton malm, framför allt på grund av ökad produktion av Bolidens koppargruva Aitik och LKAB:s järnmalmsgruva Kiirunavaara.[1][2] Före 2010 var produktionsrekordet från år 1974 på 54 miljoner ton. 1974 var även det år då Sverige producerade mest järnmalm, omkring 44 miljoner ton, att jämföras med en sammanlagd produktion på cirka 2 miljarder ton från tidig medeltid till och med år 2007.[3]
Den mest produktiva gruvan i Sverige idag är Aitik utanför Gällivare. Efter en utbyggnad som invigdes 2010 kommer gruvan successivt öka sin årsproduktion till planerade 36 miljoner ton 2014.
De största pågående utbyggnadsprojekten är investeringen i nya huvudnivåer i LKAB:s gruvor Kiirunavaara och Malmberget. Nuvarande huvudnivåer skall med början från 2012-2013 ersättas av nya på 1 365 m och 1 250 m nivåer. Projekten är beräknade att tillsammans kosta 17 miljarder kronor.[1] LKAB bedriver även ett expansionsprogram som syftar till att leverera 37 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter från 2015 och framåt. Råvaran till expansionen ska till största delen levereras av nya gruvor i Svappavaara.
Boliden driver ett projekt för utökning av produktionen i Garpenbergsgruvan från dagens 1,4 miljoner ton malm till 2,5 miljoner ton år 2015. Den totala investeringen beräknas uppgå till 3,9 miljarder kronor.[1]
