Grovnäbbad sångare

asiatisk fågel i familjen lövsångare

Grovnäbbad sångare[2] (Phylloscopus magnirostris) är en asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i bergsskogar intill vattendrag i Himalaya och södra Kina. Vintertid flyttar den till Indien och Burma, men har setts så långt västerut som Förenade Arabemiraten. Beståndet anses vara livskraftigt.

Grovnäbbad sångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtGrovnäbbad sångare
P. magnirostris
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus magnirostris
AuktorBlyth, 1843
Synonymer
Seicercus magnirostris

Utseende redigera

Grovnäbbad sångare är en relativt stor lövsångare med en kroppslängd på 13 centimeter. Näbben är kraftig och mörk. I ansiktet syns ett mycket markant gulvitt ögonbrynsstreck och ett brett mörkt ögonstreck. På vingen syns ett dubbelt vingband. [4]

Läte redigera

Fågelns sång är mycket distinkt, en kort, klar och högljudd ramsa med fem fallande toner: ti-ty-ty-tu-tu. Lätet är tvåstavigt dir-tee eller pe-pi, där första tonen är en halv oktav högre än den andra.[5]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln häckar från Kashmir till södra Tibet och södra Kina och övervintrar i Indien och Myanmar.[3] Den har även påträffats tillfälligt i Förenade arabemiraten, i oktober 2014.[6] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

 

Släktskap och släktestillhörighet redigera

DNA-studier[7] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland grovnäbbad sångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][8], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra grovnäbbad sångare till ett expanderat Seicercus[9].

Grovnäbbade sångaren är allra närmast släkt med artparet drillsångare (P. tenellipes) och sachalinsångare (P. borealoides), på lite längre avstånd de tre nordsångararterna.[7]

Familjetillhörighet redigera

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[10] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt redigera

Grovnäbbad sångare häckar i skogar utmed bergsbelägna floder och forsar,[4] på mellan 1800 och 3700 meters höjd[1] Den lever huvudsakligen av små insekter och larver som den födosöker efter högt upp i trädkronorna och utmed grenar.[11] Arten häckar från maj till augusti/september och tros kunna lägga två kullar.[11]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig under häckningstid i norra Indien, Nepal och Bhutan, fåtalig och lokalt förekommande i Pakistan, ovanlig i centrala Myanmar och norra Kina samt mycket vanlig i Sri Lanka.[12]

Namn redigera

Grovnäbbade sångarens vetenskapliga artnamn magnirostris betyder just "stornäbbad".[13]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Phylloscopus magnirostris . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 175. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ [a b] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  10. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  11. ^ [a b] Clement, P. (2018). Large-billed Leaf-warbler (Phylloscopus magnirostris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58891 on 7 september 2018).
  12. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  13. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar redigera