Gräsmjöldagg (Blumeria graminis) är en svampart[7] som först beskrevs av Augustin Pyrame de Candolle, och fick sitt nu gällande namn av Speer 1975. Gräsmjöldagg är ensam i släktet Blumeria som ingår i familjen Erysiphaceae.[8][9][10] Arten är reproducerande i Sverige.[10] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8]

Gräsmjöldagg
Barleypowderymildew.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäcksvampar
Ascomycota
KlassLeotiomycetes
OrdningMjöldagg
Erysiphales
FamiljErysiphaceae
SläkteBlumeria
Golovin (d) ex Speer (1975)
ArtGräsmjöldagg
Blumeria graminis
Vetenskapligt namn
§ Blumeria graminis
Auktor(DC.) Speer 1975
Synonymer
Erysiphe graminis É.J. Marchal [1]
Tigria graminis (DC.) Trevis. 1853[2]
Erysiphe communis f. graminis (DC.) Fr. 1829[3]
Oidium monilioides (Nees) Link 1824[4]
Acrosporium monilioides Nees 1816[5]
Erysiphe graminis DC. 1815[6]
Erysiphe graminis É.J. Marchal [1]

Svampen är en vanlig skadegörare i stråsädsodling[11].

FörekomstRedigera

Gräsmjöldagg är vanligt förekommande i områden med tempererat klimat. I Sverige är det mest vanligt med angrepp i de södra delarna av landet.[12] Svampen gör störst skada i vete och rågvete men den angriper även både odlade och vilda gräs. Det finns speciella sorter av vårkorn som är resistenta och därför inte angrips. Det är vanligt att plantor kan bli angripna på både blad, ax eller strå i täta bestånd där det förekommer lätta jordar.[13]

Biologi & spridningRedigera

Varma dagar och kalla nätter leder till dagg vilket gynnar svampen medan regn missgynnar den. Svampen sprids med sporer som är luftburna och den kan enbart överleva på levande växtmaterial. Groningen av sporer sker optimalt vid 100 procent relativ luftfuktighet och runt 15 - 20°C.[12] Vid optimala förhållanden kan inkubationstiden bli mindre än en vecka.[13]

I tidigt stadium uppträder angreppen som gråvita, mögelliknande små skorpor på både blad och strå. Beläggningarna mörknar successivt och i slutet av växtsäsongen bildas det små svarta sporhus i mycelet.[13]

BekämpningRedigera

För att förbygga angrepp undviks för täta bestånd och motståndskraftiga sorter används. Bekämpning är nästan aldrig aktuell på tyngre jordar. Däremot har angreppen större betydelse på lätta jordar och i känsliga sorter. Bekämpning sker i DC 30 – 39 men även tidigare eller senare vid kraftiga angrepp på känsliga sorter.[14]

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ Trevis. (1853) , In: Spighe Paglie 1:22
  3. ^ Fr. (1829) , In: Syst. mycol. (Lundae) 3(1):242
  4. ^ Willdenow (1824) , In: Willd., Sp. pl., Edn 4 6(1):121
  5. ^ Nees (1816) , In: Syst. Pilze (Würzburg):53
  6. ^ de Candolle & Lamarck (1815) , In: Fl. franç., Edn 3 (Paris) 6:106
  7. ^ Speer (1975) , In: Sydowia 27(21–26):2
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/blumeria+graminis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  10. ^ [a b] Dyntaxa Gräsmjöldagg
  11. ^ ”Växtskyddsinfo. Mjöldagg vete”. Jordbruksverket. Arkiverad från originalet den 21 april 2017. https://web.archive.org/web/20170421222131/http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/odling/vaxtskyddsinfo.4.35974d0d12179bec28580002425.html. Läst 7 december 2016. 
  12. ^ [a b] Lars Wiik (1990). ”Gräsmjöldagg”. Faktablad om växtskydd (Sveriges Lantbruksuniversitet) 10 J. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_10j_ny.pdf. 
  13. ^ [a b c] ”Skadegörare i jordbruksgrödor”. webbutiken.jordbruksverket.se. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/be26.html. Läst 29 december 2019. 
  14. ^ ”Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2019”. webbutiken.jordbruksverket.se. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/be17.html. Läst 29 december 2019.