Gräsmarks socken

socken i Värmland

Gräsmarks socken i Värmland ingick i Fryksdals härad, ingår sedan 1971 i Sunne kommun och motsvarar från 2016 Gräsmarks distrikt.

Gräsmarks socken
Socken
Uddheden-Gräsmark.jpg
LandSverige
LandskapVärmland
HäradFryksdals härad
KommunSunne kommun
Bildad1751
Area407 kvadratkilometer
Upphov tillGräsmarks landskommun
Gräsmarks församling
MotsvararGräsmarks distrikt
TingslagFryksdals tingslag (–)
Fryksdals nedre tingslag (–)
Karta
Gräsmarks sockens läge i Värmlands län.
Red pog.svg
Gräsmarks sockens läge
i Värmlands län.
Koordinater59°56′46″N 12°54′59″Ö / 59.94611111°N 12.91638889°Ö / 59.94611111; 12.91638889
Koder, länkar
Sockenkod2142
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Geonames8127227 (tryck Map marker.svg för karta)
Hembygds-
portalen
Gräsmarks distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 407,43 kvadratkilometer varav 366,25 land.[1] År 2000 fanns här 1 178 invånare.[2] Högfors bruk samt tätorten Uddheden med sockenkyrkan Gräsmarks kyrka ligger i socknen.

Den genuina dialekten i Gräsmark är Gräsmarksmålet.

Administrativ historikRedigera

Socknen bildades 1751 genom en utbrytning ur Sunne socken. Den utbrutna kapellförsamlingen blev annexförsamling 27 oktober 1796.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Gräsmarks församling och för de borgerliga frågorna bildades Gräsmarks landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Sunne kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Gräsmark, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Fryksdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Livkompaniet.[3]

GeografiRedigera

Gräsmarks socken ligger nordost om Arvika kring sjön Kymmen, Kymsälven och Granån med Rottnen och Rottnan i öster. Socknen har odlingsbygd utmed Rottnan och Rottnen och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd med höjder som når 425 meter över havet.[4][1][5][6]

Hemman i Gräsmarks sockenRedigera

 
Mangårdsbyggnad från Asphagen, Kymstad hemman. Flyttad år 1928 till
Gräsmarks hembygdsgård.

Gräsmarks socken består av 44 hemman, varav 15 är skogsfinska. Med undantag av de två hela mantals hemmanen Norra och Södra Västerrottna, som är de äldsta i församlingen, tycks alla hemman ha varit utmarker till byar i Sunne socken.

Ursprungliga utmarker till Ed hemman i Sunne socken som löstes ut år 1676 med 4 riksdaler för varje fjärdedels hemman: Fagerstad 1/8, Västanå 1/4, N:a Granbäckstorp 1/4, S:a Granbäckstorp 1/4, Dalen 1/8, S:a Bråne 1/4, Vålön 1/4, Trötvik 1/2, samt den ej skattlagda Edsängen. Uddhedens hemman hörde både till Ed och Gettjärns hemman.
Området sträcker sig ungefär från Högfors kraftstation i norr och Kymsälven, Granån, Rottnan samt Rottnen i öster ner till piren. Från piren i Rottnen till sydöstra hörnet av Kymmen i söder och sen bergryggen norrut till kraftstationen i Högfors.

Ursprungliga utmarker till Tosseberg hemman i Sunne socken som löstes ut år 1661 med 3 riksdaler per skatteöre: (Östra) Gräsmarken 1/2, Granbäck 1/2, Malsjö 1/3, Grinnemo 1/3, Hedås 1/3, N. Forsnäs 1/4, N. Bråne 1/4, Långtjärn 1/4, Kärr (Västra Gräsmarken) 1/8.
Vid skattläggningen undantog Tosseberg ett torpställe mellan Forsnäs och Kärr, men sålde det sen till Nils Nilsson i Tosseberg för 35 riksdaler riksmynt och en sjättedel i Kärr. Detta torpställe är nu hemmanet Linnan 1/8.[7]
Området sträcker sig huvudsakligen mellan vattendragen Granån och Rottnan, från deras samkomma i söder till sockengränsen mot Lekvattnets socken i norr. Undantagen är hemmanen Granbäck längst i syd och Långetjärn längst i norr som har sina utmarker väster om Granån i området mellan Granån, Stora Gransjön, Stora Örsjön, Svartbäcken samt sockengränsen i norr.

HemmanslistaRedigera

  • Berg V. - 1/2, sk, 1564
  • Borrsjön - 1/8, sk, 1653
  • Bråne N. - 1/4, sk, 1638
  • Bråne S. - 1/4, sk, 1617
  • Dalen - 1/8, sk, 1634
  • Fagerstad - 1/8, sk, 1638
  • Forsnäs N. - 1/4, sk, 1617
  • Granbäck - 1/2, sk, 1582
  • Granbäckstorp N. - 1/4, sk, 1624
  • Granbäckstorp S. - 1/4, sk, 1624

  • Grinnemo - 1/3, sk, 1581
  • Gräsmarken - 1/2, sk, 1564
  • Hedås - 1/3, sk, 1581
  • Hult - 1/8, sk, 1540
  • Humsjön - 1/8, sk, 1642
  • Höjden - 1/4, sk, 1641
  • Kymmen - 1/3, sk, 1633
  • Kymstad - 1/3, sk, 1590
  • Kärr (V. Gräsmarken) - 1/8, sk, 1640
  • Linnan - 1/8, sk, 17??

  • Långejanstorp - 1/4, sk, 1686
  • Långenäs - 1/4, sk, 1626
  • Långetjärn - 1/4, sk, 1649
  • Malsjö - 1/3, sk, 1582
  • Mången - 1/4, sk, 1644
  • Näs V. - 5/8, sk, 1540
  • Nässkogen - 1/8, sk, 17??
  • Näveråsen - 1/8, sk, 17??
  • Portnär - 1/4, sk, 1597
  • Ragvaldstjärn - 1/8, sk, 1642

  • Sandviken - 1/4, sk, 1617
  • Stenserud - 1/8, sk, 1621
  • Sälsjön - 1/4, sk, 1640
  • Timbonäs - 1/4, sk,1672
  • Tiskaretjärn - 1/8, sk, 1640
  • Trötvik - 1/2, sk, 1582
  • Uddheden - 1/2, sk, 1583
  • Ulvsjön - 1/8, sk, 1620
  • Vålön - 1/4, sk, 1621
  • Västanå - 1/4, sk, 1624

  • Västerrottna N. - 1, sk, 1540
  • Västerrottna S. - 1, sk, 1540
  • Ängen N. - 1/4, sk, 1620
  • Ängen S. - 1/8, sk, 1620

Gräsmarks finnskogRedigera

 
Skogfinsk rökstuga från Rintetorp, Timbonäs hemman. Flyttad år 1921 till
Gräsmarks hembygdsgård.
 
Utsikt över sjön Kymmen och Gräsmarks finnskog från Kullberget på Timbonäs hemman.
Till höger i bild syns lite av Gunnarskogs socken.

Till Gräsmarks finnskog räknas hemmanen:

  • Borrsjön 1/8 (Troligen ursprunglig utmark till N:a Västerrottna)
  • Humsjön 1/8 (Ursprungligen utmark till Hån, Sunne socken)
  • Kymmen östra (Kymsberg) och västra 1/3 (Ursprungligen frälsetrakt åt Helgeby herrgård, Sunne socken)
  • Långnäs 1/4 (Troligen ursprunglig utmark till By hemman, Sunne socken)
  • Långtjärn 1/4 (Ursprungligen utmark till Tosseberg hemman, Sunne socken)
  • Långjohanstorp 1/4 (Ursprungligen utmark till S:a Västerrottna hemman)
  • Mången 1/4 (Sägs vara köpt av S:a Västerrottna hemman för 50 riksdaler)
  • Nässkogen 1/8 (Ursprungligen utmark till Näs hemman)
  • Ragvaldstjärn 1/8 (Ursprungligen utmark till Hälleberg hemman, Sunne socken)
  • Sälsjön 1/4 (Ursprungligen utmark till S:a Västerrottna hemman)
  • Timbonäs 1/4 (Troligen ursprunglig utmark till By hemman, Sunne socken)
  • Tiskaretjärn 1/8
  • Ulvsjön 1/8 (enligt 1659 års dombok har det legat öde)
  • N:a Ängen 1/4 (Ursprungligen utmark till N:a Västerrottna hemman)
  • S:a Ängen 1/8 (Ursprungligen utmark till Gunnerud i Sunne socken eller S:a Västerrottna)

FornlämningarRedigera

Boplatser från stenåldern har påträffats. Gravkullar och skålgropsförekomster är funna.[4][8][9][5]

 
Hemmanet Gräsmarken vid Grässjön i norra Gräsmark, namngivare till Gräsmarks socken.
I folkmun kallas byn Gräsmarksgård.

BefolkningsutvecklingRedigera

Socknen hade år 1503 endast två gårdar. 1663 invigdes områdets första kapell i Uddheden. Under 1870-talet bodde i socknen cirka 6 000 personer. Idag är denna siffra nere i ungefär 1 000, främst på grund av stor utvandring och arbetsvandringar under perioden 1860-1920 till Nordamerika och Norrland. Befolkningsminskningen från och med 1940-talet och framåt har i stor utsträckning haft att göra med Sveriges utveckling genom industrialisering och urbanisering och den utflyttning som följde på detta.

I början av 1800-talet bosatte sig ett antal judiska släkter i Gräsmark. De var förmögna och ska ha varit skickliga hantverkare. Bland annat de judiska släktena Jankowski, Pfeffer och Wysocka var under en tid bosatta i Gräsmark socken.[10][11]

Befolkningsutvecklingen i Gräsmarks socken 1775–2011 [12]
År Folkmängd
1775
  
2371
1780
  
2556
1790
  
2695
1795
  
2734
1810
  
2867
1820
  
3349
1830
  
3531
1840
  
4216
1850
  
4761
1860
  
5517
1870
  
5737
1880
  
5434
1890
  
4539
1900
  
4096
1910
  
3481
1920
  
3206
1930
  
3009
1940
  
2994
1950
  
2536
1960
  
2151
1970
  
1626
1980
  
1332
1990
  
1244
2000
  
1178
2011
  
1007
2012
  
995

NamnetRedigera

Namngivare till socknen är hemmanet Gräsmarken vid Grässjön som 1564 skrevs Gresmarcke. Efterleden är mark, förleden är gräs och syftar på sjön och de gräslika områden däromkring.[13]

Personer med anknytning till bygdenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Gräsmark socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Gräsmark socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  7. ^ Jan Magnusson, Gräsmarks Historia, s.22,23,35-43.
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Gräsmarks socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Gräsmarks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402090609/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20H%20Fem%C3%A5rsber%C3%A4ttelser/Fem%C3%A5rsber%C3%A4ttelser%20V%C3%A4rmlands%20l%C3%A4n%201856-1905%20%28BISOS%20H%29/Befallningshavandes-femarsberattelser-H-Varmlands-lan-1876-1880.pdf. Läst 27 mars 2015. 
  11. ^ http://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=Relevans&PageSize=100&EndastDigitaliserat=False&AvanceradSok=true&Ort=Gr%C3%A4smarks+f%C3%B6rsamling&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FG%C3%A4vleborgs+l%C3%A4n%2FLjusdals+kommun%2FJ%C3%A4rvs%C3%B6+f%C3%B6rsamling%3A&FacettState=&f=True&page=1
  12. ^ Folkmängdsdatabasen
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  14. ^ http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=19896

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris

Externa länkarRedigera