Gräskarp (Ctenopharyngodon idella)[2] är en fiskart som tillhör familjen karpfiskar och den enda arten i släktet Ctenopharyngodon.[3] Dess ursprungliga utbredningsområde är floder i östra Kina och sydöstra Sibirien[2], från floden Amur till Pärlfloden.[3] Gräskarp är huvudsakligen en växtätare[4] och en av få fiskar som äter högre vattenväxter (kärlväxter)[3], en föda den kan tillgodogöra sig genom att dess tarm innehåller bakterier som bryter ned cellulosa.[3] Den används därför för biologisk bekämpning[3][4] av ej önskvärda vattenväxter, såsom vattenpest[4], eller för att motverka igenväxning[4], i sjöar och dammar, och den har genom sådan utsättning introducerats till många delar av övriga Asien, samt till Afrika, Europa, Nordamerika och Sydamerika.[3] Gräskarp kan bli över en meter lång[3][4] och väga 45 kilogram.[4] Den är som flera andra större karpar en sportfisk som framförallt fiskas genom mete. Den odlas även som matfisk[3], särskilt i Kina.

Gräskarp
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKarpartade fiskar
Cypriniformes
FamiljKarpfiskar
Cyprinidae
SläkteCtenopharyngodon
ArtGräskarp
C. idella
Vetenskapligt namn
§ Ctenopharyngodon idella
AuktorValenciennes i Cuvier and Valenciennes, 1844
Gräskarp, ungfisk
Gräskarp, ungfisk
Hitta fler artiklar om djur med

Gräskarp infördes till Sverige 1969[4] av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Den första sjö i Sverige som gräskarp utplanterades i var Ösbysjön i Uppland.[4] Syftet med utplanteringen var att motverka igenväxning av sjön.[4] Gräskarp har sedan dess utplanterats i många mindre sjöar och dammar i Sverige.[3][4] Gräskarp fortplantar sig normalt inte i naturen i Sverige, troligen beroende på för låga vattentemperaturer och brist på passande lekmiljöer.[3][4] I Sverige odlas gräskarp bland annat av Aneboda Fiskodling. För utsättning av gräskarp krävs i Sverige tillstånd från länsstyrelsen.[4]

Inplantering av gräskarp kan hjälpa till att bekämpa ej önskvärd och invasiv vattenvegetation och motverka igenväxning. Till de negativa effekter som kan uppstå vid utsättning av gräskarp i ett vatten, där den inte naturligt hör hemma, hör överbetning av vattenväxter och grumling av vattnet samt att mängden djurplankton kan minska[4] då unga gräskarpar äter plankton[3] och att inhemska fiskarters lekplatser och yngelområden som en följd av den inplanterade gräskarpens aktiviteter kan påverkas negativt.[4]

Gräskarpar simmar i de flesta vattenfyllda vallgravar i Kolmårdens djurpark i syfte att hålla dem rena från alger och för mycket vattenväxter.

Det svenska sportfiskerekordet för gräskarp är 18,59 kilogram.[5] Den fisken togs i en damm i Skåne av specimenfiskaren Rickard Linderoth 2007.[5]

Gräskarp drabbas ofta av masken Bothriocephalus opsarichthydis. När fisken överföras till andra regioner introduceras även masken.[1]

Hot redigera

I sitt ursprungliga levnadsområde hotas arten av överfiske och av nya dammbyggnader. Hela populationen är fortfarande stor. IUCN listar gräskarp som livskraftig (LC).[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Bogutskaya, N. 2020 Ctenopharyngodon idellus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 oktober 2023.
  2. ^ [a b] Gräskarp i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Kullander, Sven O.; Delling Bo (2012). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Chordata: Actinopterygii [DZ 35-108] Ryggsträngsdjur: Strålfeniga fiskar. Uppsala: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Libris 13426640. ISBN 9789188506504 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Gräskarp”. Havs- och vattenmyndigheten (HaV). https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/graskarp.html. Läst 20 juli 2020. 
  5. ^ [a b] Sportfiskerekord i sötvatten, Sportfiskarna, 2013.

Externa länkar redigera