Wikipedia

Gotlands luftvärnskår

(Omdirigerad från Gotlands luftvärnsbataljon)

Gotlands luftvärnskår (Lv 2) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1944–2000. Förbandsledningen var förlagd i Visby garnison i Visby.[2][3]

Gotlands luftvärnskår
(Lv 2)
Vapen för Gotlands luftvärnskår tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnGotlands luftvärnskår
Datum1944–2000
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärnet
RollUtbildningsförband
Del avMellersta militärområdet [a]
StorlekKår [b]
HögkvarterVisby garnison
FörläggningsortVisby
ValspråkFecimus Facimus Faciemus
(Vi har gjort det–Vi gör det–Vi skall göra det)
FärgerRött      (senare orange)     
Marsch"Gotlands luftvärnskårs marsch" (Rösell) [c]
DekorationerGotlvkGM [d]
GotlvkMSM [e]
Befälhavare
KårchefGöran Wahlqvist [f]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken

Historia redigera

Gotlands luftvärnskår bildades den 1 april 1944 som ett detacherade batteriet till Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3). År 1952 omlokaliserades Stockholms luftvärnsregemente till Norrtälje, vilket medförde att batteriet på Gotland överfördes organisatoriskt till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2). I samband med denna omorganisation bytte batteriet beteckningen från Lv 3 G till Lv 2 G.

Genom försvarsbeslutet 1963 beslutades att Östgöta luftvärnsregemente skulle utgå ur krigsorganisationen och upplösas som förband den 31 mars 1962. Försvarsbeslutet medförde att batteriet den 1 april 1961 fick det nya namnet Gotlands luftvärnsdivision. Från den 1 april 1963 avskiljdes luftvärnsdivision från Östgöta luftvärnsregemente och bildade en självständig organisationsenhet, och övertog samtidigt beteckningen Lv 2. Det i samband med att Östgöta luftvärnsregemente övergick till en avvecklingsorganisation benämnd Lv 2 A.[2] Den 1 juli 1968 ändras namnet igen, och förbandet fick det nya namnet Kungl. Gotlands luftvärnsbataljon. Den 1 januari 1975 togs prefixet Kungliga bort från namnet, det då 1974 års regeringsform trädde i kraft, där kungen fick en ceremoniell roll.

Inför 1977 års försvarsbeslut föreslog Försvarets rationaliseringsinstitut i sin utredning att ge överbefälhavaren i uppdrag att pröva en vidareutveckling av OLLI-organisationen. I en vidareutveckling ville man sammanslå Gotlands regemente (P 18), Gotlands artilleriregemente (A 7) och Gotlands luftvärnsbataljon (Lv 2) till ett arméregemente.[4]

Förslaget blev dock endast en skrivbordsprodukt, men inför 1982 års försvarsbeslut aktualiserades återigen. Då regeringen återigen föreslog att de tre förbanden skulle slås samman och få en gemensam förbandsledning med Gotlands militärkommando, och bilda en myndighet från den 1 juli 1982.[5][6]

Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen.[7] I samband med detta kom alla regementen inom truppslaget att från den 1 juli 1994 organiseras efter kårorganisation. Försvarsbeslutet resulterade i att Lv 2 fick det nya namnet Gotlands luftvärnskår (Lv 2), men även att det avskiljdes från Gotlands militärkommando och bildade en självständig organisationsenhet.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att Gotlands luftvärnskår tillsammans med Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente (FMB) skulle avvecklas, samt att verksamheten vid Gotlands artilleriregemente skulle reduceras. Dock ansåg regeringen med tanke på Gotlands läge och betydelse att verksamheten på Gotland skulle kvarstå i grund- och krigsorganisationen. Och därmed även att utbildning av luftvärns- och kustförsvarsförband avsedda för Gotland även fortsättningsvis skulle ske vid Gotlands luftvärnskår och Fårösunds marinbrigad.[8]

Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra luftvärnsbataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vad som stod helt klart inför försvarsbeslutet var att avveckla Gotlands luftvärnskår (Lv 2) samt reducera Norrlands luftvärnskår (Lv 7) till en bataljon och inordna den under Norrbottens regemente. Detta då verksamheten vid Gotlands luftvärnskår ansågs alltför begränsad för att kunna utvecklas till en samlad enhet för landets luftvärn, och för Norrlands luftvärnskår bedömde regeringen att det skulle ge allvarliga kompetensförluster i det korta perspektivet att lokalisera hela luftvärnsfunktionen till Boden.[9]

Med försvarsbeslutet upplöstes och avvecklades Gotlands luftvärnskår den 31 augusti 2000. Från den 1 september 2000 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 juni 2001, då avvecklingen av förbandet var slutförd.[10] Utbildningen av luftvärnet kom från den 1 juli 2000 att koncentreras till fyra luftvärnsbataljoner, tre i Halmstad samt en i Boden. Genom att Göta luftvärnskår blev en samlad enhet för landets luftvärn, innehållandes tre luftvärnsbataljoner samt Luftvärnets stridsskola (LvSS), upphöjdes kåren till regemente, och antog den 1 juli 2000 det nya namnet Luftvärnsregementet (Lv 6).[11]

Förläggningar och övningsplatser redigera

Den 1 april 1944 överfördes luftvärnet på Gotland från Kustartilleriet till Stockholms luftvärnsregemente, vilket bildade detachementet Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Lv 3 G). Detachementet var förlagt i ett barackläger vid Söderväg i sydvästra Visby. År 1945 flyttade detachementet i kasern 2 och 3, vilka uppfördes samma år vid Gotlands artillerikårs (A 7) kasernområde vid Östra Hansegatan. Från den 1 november 1952 överfördes detachementet till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2). I oktober 1978 flyttade Lv 2:s grundutbildningsbataljon från Korsbetningen (A 7 området) till Visborgsslätt medan ledningen för Lv 2, personal- och stabsavdelningen, planerings- och produktionsavdelningen samt pjäshall, simulatorhall, eldledningssal var kvar på Korsbetningen. Varje dag from oktober 1978 till maj 1986, transporterades de värnpliktiga mellan Visborgsslätt och Korsbetningen för att övas i sin huvudtjänst. I mars 1983 flyttade ledningen från sin gamla stabsbarack vid Korsbetningen till nyrenoverade lokaler i översta våningen i kanslihuset på Visborgsslätt. Under våren 1986 kunde Lv 2 successivt börja installera sig i den nybyggda Art/Lv-hallen på Visborgsslätt. Den 24 maj 1986 skedde Lv 2 officiella flyttning från Korsbetningen till Visborgsslätt. Samtidigt jubilerade Lv 2 för 50-årig luftvärnsutbildning på Gotland.[12]

Heraldik och traditioner redigera

Gotlands luftvärnsdivision övertog 1962 Östgöta luftvärnsregementes traditioner och förde dem fram till den 31 augusti 2000. Från den 1 september 2000 bevarar Luftvärnsregementet (Lv 6) minnet av samtliga avvecklade luftvärnsförband.[2]

Förbandsstandar redigera

Den 6 juni 1941 överlämnade arméchefen Ivar Holmquist ett förbandsstandar till Östgöta luftvärnsregemente, vilket fördes av regementet fram till att det avvecklades den 31 mars 1962. Den 2 april 1962 överfördes förbandsstandaren till Gotlandsbatteriet, vilket samtidigt omorganiserades till ett självständigt förband under namnet Gotlands luftvärnsdivision (Lv 2) och som kom att föra standaret vid vissa tillfällen. År 1963 överlämnades ett standar till Gotlands luftvärnsdivision av chefen för armén generallöjtnant Curt Göransson.[2]

Utmärkelsetecken redigera

År 1990 instiftades "Gotlands luftvärnsbataljon hedersmedalj i guld" (GotlvkGM),[13] och vid avvecklingen av Gotlands luftvärnskår instiftades år 2000 "Gotlands luftvärnskår minnesmedalj i silver" (GotlvkMSM).[14]

Förbandschefer redigera

Förbandschefer verksamma åren 1944–2000.[15]

  • 1944-04-01–1948-03-31: Kn Ewald Fock
  • 1948-04-01–1954-05-31: Kn Lars Falk
  • 1954-06-01–1957-09-30: Övlt Gunnar Almqvist
  • 1957-10-01–1961-03-31: Övlt Lars-Erik Lidsjö
  • 1961-04-01–1972-09-30: Övlt Uno Engström
  • 1972-10-01–1976-03-31: Övlt Per-Olof Martin
  • 1976-04-01–1981-03-31: Övlt Lars Brunnberg
  • 1981-04-01–1989-03-31: Övlt Hans Ahldén
  • 1989-04-01–1992-06-30: Övlt Gunnar Jansson
  • 1992-07-01–1997-08-31: Övlt Benkt Kullgard
  • 1997-09-01–1999-09-30: Övlt Kent Samuelsson
  • 1999-10-01–2000-08-31: Övlt Göran Wahlqvist

Namn, beteckning och förläggningsort redigera

Namn
Kungl. Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland 1944-04-01 – 1952-10-31
Kungl. Östgötas luftvärnsregementes batteri på Gotland 1952-11-01 – 1961-03-31
Kungl. Östgötas luftvärnsregementes division på Gotland 1961-04-01 – 1963-03-31
Kungl. Gotlands luftvärnsdivision 1963-04-01 – 1968-06-30
Kungl. Gotlands luftvärnsbataljon 1968-07-01 – 1974-12-31
Gotlands luftvärnsbataljon 1975-01-01 – 1994-06-30
Gotlands luftvärnskår 1994-07-01 – 2000-08-31
Avvecklingsorganisation 2000-09-01 – 2001-06-30
Beteckningar
Lv 3 G 1944-04-01 – 1952-10-31
Lv 2 G 1952-11-01 – 1963-03-31
Lv 2 1963-04-01 – 2000-08-31
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Norra Hällarna, Visby (F) 1944-04-11 – 1945-??-??
Korsbetningen, Visby (F) 1945-??-?? – 1986-05-23
Visborgsslätt, Visby (D) 1978-10-?? – 1986-05-23
Visborgsslätt, Visby (F) 1986-05-24 – 2001-06-30

Galleri redigera

  •  
    Det gemensamma kanslihuset på Visborgsslätt.
  •  
    Övnings- och vårdhall på Visborgsslätt, uppförd 1986 för Gotlands luftvärnsbataljon.
  •  
    Gemensamma militärrestaurangen Hwitstierna på Visborgsslätt.
  •  
    Minnessten utanför P 18 för Gotlands luftvärn. Texten lyder: "GOTLANDS LUFTVÄRN 1936-2000, Lv 2, Verkade på Visborgsslätt 8/10 1976 - 31/8 2000."
  •  
    Hedersmedalj i guld (GotlvkGM)
  •  
    Minnesmedalj i silver (GotlvkMSM)

Se även redigera

Referenser redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ Åren 1944–1953 var förbandet underställt chefen för Roslagens luftvärnskår, åren 1953–1963 chefen för Östgöta luftvärnsregemente, åren 1963–1966 chefen för VII. militärområdet, åren 1966–1982 chefen för Östra militärområdet, åren 1982–1994 chefen för Gotlands militärkommando, åren 1994–2000 chefen för Mellersta militärområdet.
  2. ^ Åren 1944–1961 var förbandet organiserat som ett batteri, åren 1961–1968 som en division, åren 1968–1994 som en bataljon. Åren 1994–2000 som en kår.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1962 genom arméorder 138/1962. Marschen ärvdes från Östgöta luftvärnsregemente.[1]
  4. ^ Hedersmedalj i guld instiftad 1990.
  5. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 2000.
  6. ^ Wahlqvist blev sista chefen för förbandet.

Noter redigera

  1. ^ Sandberg (2007), s. 66
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 229-230
  3. ^ Kjellander (2003), s. 264
  4. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 23 juli 2016. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 23 juli 2016. 
  6. ^ Bjurström, Olle. ”Artilleriet på Gotland 1711-2000” (.doc). A 7 Kamratförening. sid. 3-4. http://www.a7kamratforening.se/pdf/A7_historia_av_Olle_Bjurstrom.doc. Läst 23 april 2014. 
  7. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 6 maj 2018. 
  8. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 6 maj 2018. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 6 maj 2018. 
  10. ^ ”Årsredovisning 2002: Underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413091329/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2002/ar02_ubilaga_2_1.pdf. Läst 29 april 2018. 
  11. ^ Braunstein (2003), s. 231-233
  12. ^ Holmberg (1993), s. 33
  13. ^ ”GotlvkGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={84046CEE-9F7E-436B-9E82-68F89D92E0D6}&listmode=0&medal={ECDCC587-71C9-45B8-9FA6-BC1DD63C3A65}. Läst 6 maj 2018. 
  14. ^ ”GotlvkMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={84046CEE-9F7E-436B-9E82-68F89D92E0D6}&listmode=0&medal={692544EF-5CDC-4C39-9569-DFD872BE3CDD}. Läst 6 maj 2018. 
  15. ^ Edwards, Rutger (2012). ”Några viktiga årtal och händelser i det gotländska arméluftvärnets historia”. Luftvärnsregementets kamrater (2/2012): sid. 19. http://www.lv2kamratforening.se/pdf/LvReg_Kamrater%202_2012.pdf. 

Tryckta källor redigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 277-279. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 293-294. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gotlands_luftvärnskår&oldid=54540994”