För operan, se Boris Godunov (opera).

Boris Fjodorovitj Godunov (ryska: Бори́с Фёдорович Годуно́в), född 1552, död 13 april (23 april n.s.) 1605, var rysk tsar 1598-1605.[7] Boris var även egentlig regent under sin företrädare tsar Fjodor I:s tid vid makten. Efter Fjodors död 1598 utnämndes han till tsar efter att möjligen ha röjt Fjodors bror Dmitrij ur vägen.

Boris Godunov
Född12 augusti 1552[1][2]
Vjazma
Död23 april 1605[3][4] (52 år)
Moskva
BegravdTrefaldighetens-Sergius lavra
Medborgare iTsarryssland
SysselsättningPolitiker, Opritjnik
Befattning
Rysslands tsar (1598–1605)
MakaMaria Grigorievna Skuratova-Belskaja[5]
BarnXenia Borisovna av Russland (f. 1582)
Fjodor II av Ryssland (f. 1589)
FöräldrarFyodor Godunov[6]
SläktingarIrina Godunova (syskon)
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Ätten Godunov hade tatariskt ursprung hos och således var Boris den första ryske härskare som inte härstammade på fädernet från den mytiska Rurik. Det orsakade honom stora svårigheter och hans legitimitet ifrågasattes av delar adeln, som i detta fick stöd av Polen.

Till en början lyckades Boris hävda den ställning som Ryssland intagit under Ivan III, men inte mycket mer. Man vann några fördelar på Sveriges bekostnad och drog vid ett nytt fredsslut med Polen nytta av den förlägenhet som detta land råkat i. Men vid samma tid vann i stället den ryska kyrkan en stark tillväxt i makt. Med bifall av patriarken av Konstantinopel blev Moskvas metropolit själv patriark år 1589.[8]

Genom en annan åtgärd försökte Boris försäkra sig om stöd från adeln. Han avskaffade böndernas rätt att flytta, en rätt som hade lett till att det fattigare norra och det överbefolkade mellersta Ryssland hade hotats med avfolkning, då många drog ned till de folktomma och fruktbara trakterna söderut. Därmed var slutstenen lagd till böndernas livegenskap – ända fram till denna tid hade bonden kunnat säga upp sin tjänst på Sankt Georgsdagen.[8]

Hans hänsynslösa regering mötte allt stark opposition och under Boris sista år inleddes det inbördeskrig, som kom att kallas "stora oredan". Vid sin död 1605 efterträddes han av sin son Fjodor II, som dock störtades en kort tid därefter.

I kulturen

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ läs online, oaj.fupress.net .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, phys.org , läst: 19 november 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Boris Godunov, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Boris Godunow, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Boris Godunov”. The Moscow Kremlin State Historical and Cultural Museum and Heritage Site. https://www.kreml.ru/en-Us/exhibitions/virtual-exhibitions.regalii-russkikh-tsarey/boris-godunov/. Läst 16 januari 2021. 
  8. ^ [a b] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”70 (Världshistoria / Nya tiden 1650-1815)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/5/0092.html. Läst 8 januari 2022. 

Källor

redigera
Företrädare:
Fjodor I
Tsar av Ryssland
15981605
Efterträdare:
Fjodor II