Chopitrupial[2] (Gnorimopsar chopi) är en sydamerikansk fågel i familjen trupialer inom ordningen tättingar.[3]

Chopitrupial
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Chopi Blackbird - Pantanal - Brazil H8O0748 (23863225996).jpg
Chopitrupial i Pantanal, Brasilien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrupialer
Icteridae
SläkteGnorimopsar
ArtChopitrupial
G. chopi
Vetenskapligt namn
§ Gnorimopsar chopi
Auktor(Vieillot, 1819)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Chopitrupualen är en 25 cm lång helsvart fågel. Den liknar forbestrupialen (Anumara forbesi), men har något böjd näbb som dessutom har en skåra utmed undre näbbhalvan. Lätet är ett explosivt "tjouw", antingen enstaka eller i en serie toner med slumpmässig tonhöjd.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Chopitrupialen placeras som enda art i släktet Gnorimopsar. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Ofta urskiljs även underarten megistus med utbredning från sydöstra Peru till östra Bolivia.[5]

 
Chopitrupialens utbredningsområde.

LevnadssättRedigera

Fågeln förekommer i torr savann, subtropiska eller tropiska fuktiga gräsmarker, betesmarker och skog kraftigt påverkad av människan..[1] Födan är dåligt känd, men den har observerats äta leddjur och frukt, vid vissa tillfällen även grodo och till och med andra fåglar.[6]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[7]

NamnRedigera

Chopi kommer av Chōpî, vad fågeln kallas på guaraní. Ursprunget är onomatopoetiskt.[8]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Gnorimopsar chopi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ van Perlo, Ber (2009). A Field Guide to the Birds of Brazil. Oxford: Oxford University Press. sid. 354. ISBN 978-0-19-530154-0 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  6. ^ Pizo, Marco Aurélio (2008). ”An apparent instance of predation on a Yellow‑billed Cardinal (Paroaria capitata) by the Chopi Blackbird (Gnorimopsar chopi)”. Revista Brasileira de Ornitologia 16 (3): sid. 264–265. 
  7. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera