Gillis Bratt
Gillis Waldemar Bratt, född 16 januari 1870 i Göteborg, död 10 februari 1925,[3] var en svensk läkare och sånglärare.
Gillis Bratt | |
Född | 16 januari 1870[1] Göteborgs stad[1], Sverige |
---|---|
Död | 10 januari 1925[1] (54 år) Stockholms stad[1], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Läkare[1], sångare |
Redigera Wikidata |
Bratt blev student vid Uppsala universitet 1889, medicine licentiat på Karolinska institutet i Stockholm 1900 och var från 1902 verksam som praktiserande läkare för hals- och nässjukdomar i den svenska huvudstaden. Från 1900 hade han en betydande verksamhet som lärare i fysiologisk tonbildning vid sång och tal, och inte minst operasångare sökte hans handledning, bland andra Kirsten Flagstad, Gertrud Pålson-Wettergren, Ivar F. Andrésen, Göta Ljungberg, Oscar Ralf och Joseph Hislop, som senare blev lärare till bland andra Birgit Nilsson. Bratt tog initiativet till och var förste ordförande i Konstnärsringen. Han författade Talröstens fysiologi ur pedagogisk synpunkt (1908; tredje omarbetade upplagan 1922).
Källor
redigera- Bratt, 2. Gillis Valdemar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
redigera- ^ [a b c d e] Gillis W Bratt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16883, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Bratt, GILLIS WALD., Svenskagravar.se, läs online, läst: 22 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bratt, Gillis Waldemar i Vem var det? (1944)
Vidare läsning
redigera- Glimstedt, Herman: Gillis Bratt i Svenskt biografiskt lexikon (1926)